Enligt den senaste månatliga mätningen från GFK Euro Climate Reports är de svenska hushållen mest optimistiska till den ekonomiska framtiden av alla EU:s invånare. Däremot är viljan att konsumera betydligt lägre än genomsnittet.
EU-konsumenterna ser ljusare på framtiden
En undersökning bland 2 000 konsumenter i varje EU-land visar att unionens hushåll har en positiv syn på ekonomin för första gången sedan början av 2022. I topp ligger svenskarna som är mest optimistiska tack vare den lägre inflationen och de räntesänkningar som Riksbanken har flaggat för framöver.
"På samma sätt som vi var mest negativa för två år sedan hör vi till de mest positiva när det gäller ekonomiska förväntningar idag", kommenterar Charlotte Alring som är affärsansvarig för konsumentpaneler inom GFK i Sverige.
I genomsnitt spenderade EU-medborgarna 33,9 procent av sina inkomster i detaljhandeln under 2023, enligt studien Retail Europe som också är utförd av GFK, vilket innebär en minskning för andra året i rad. Men nu under 2024 ökar den privata konsumtionen sakta men säkert till de nivåer som gällde innan pandemin. Variationen mellan länderna i EU är dock stor. Ungern ligger i topp. Där spenderar man 50 procent av sina inkomster i detaljhandeln, medan Tyskland ligger på sista plats med strax under 27 procent.
Svenskarna är försiktiga med att konsumera
Trots svenskarnas framtidstro så är vi samtidigt minst villiga att konsumera jämfört med andra europeiska hushåll.
"I jämförelse med EU-genomsnittet är vi nästan tre gånger så negativa till att handla och parkerar därmed på EU:s bottenplats i viljan att konsumera", skriver GFK.
Det beror till stor del på den tidigare höga inflationen och de stadigt höga räntekostnaderna som påverkar många hushåll med bolån.
Enligt en ny mätning från Svensk Handel har företag inom såväl sällanköpsvaruhandeln, butikshandeln och e-handeln låga förväntningar på framtiden. Det är bara företagen inom dagligvaruhandeln som ser mer positivt på försäljningen under den närmaste tiden.
"Regeringen har nu ett stort ansvar i att leva upp till löftena om att arbeta hårt för att hushållens köpkraft ska komma åter", säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.
Såväl köpkraften som detaljhandeln har ökat inom EU
Under 2023 steg köpkraften i hela EU med 5,5 procent, samtidigt som detaljhandeln ökade lika mycket, men försäljningsökningen berodde till stor del på de stigande konsumentpriserna. Prisökningarna i detaljhandeln inom EU är däremot inte lika stora i år som under 2022 och 2023.
Inflationen i EU-länderna låg på 5,3 procent under juli 2023, vilket kan jämföras med betydligt lägre 2,8 procent i juli 2024. Belgien är det enda landet där inflationen väntas bli högre i år än tidigare. Men den Europeiska centralbankens inflationsmål på 2 procent har inte uppnåtts ännu. I Sverige ligger inflationen däremot redan under Riksbankens mål, vilket förmodligen är en bidragande orsak till att de svenska hushållen är mer positiva till ekonomin än andra EU-medborgare.
