Enligt bedömningar i en ny lönebildningsrapport från Konjunkturinstitutet kan de årliga löneökningarna i Sverige på långt sikt uppgå till 3,5 procent. Kostnaderna för de svenska hushållen väntas också minska med omkring 1 500 kronor per månad nästa år tack vare såväl räntenedgångar som skattesänkningar.

Löneökningar på upp till 3,5 procent per år

Konjunkturinstitutet tar fram prognoser som används vid beslut kring den ekonomiska politiken, och i myndighetens årliga lönebildningsrapport analyseras de samhällsekonomiska förutsättningarna för lönebildningen.

De senaste åren har svenskarnas köpkraft minskat betydligt på grund av den höga inflationen, vilket även har bidragit till att reallönerna nu ligger på samma nivå som under 2015. Men enligt bedömningar från Konjunkturinstitutet finns det utrymme för långsiktiga löneökningar på 3,5 procent framöver. Det skulle innebära högre löneökningar än under större delen av 2000-talet. Prognosen är dock osäker och påverkas av hur mycket produktiviteten ökar.

Produktivitetstillväxten i Sverige har varit låg under en längre tid, men bedöms nu långsiktigt stiga med 1,6 procent per år. Detta i kombination med prisökningar på 1,9 procent per år gör att lönerna skulle kunna öka med 3,5 procent per år och samtidigt gå ihop med inflationsmålet.

Många hushåll får mer pengar över under nästa år

De svenska hushållens kostnader kommer i genomsnitt att minska med cirka 1 500 kronor per månad under nästa år, enligt en uträkning gjord av Länsförsäkringar. Tack vare de sjunkande räntorna blir det störst skillnad för de hushåll som har högst bolån, och en genomsnittlig familj i Stockholm får därmed nästan 3 000 kronor över i månaden nästa år jämfört med i år.

Enligt en liknande uträkning från SEB kan ett hushåll med två höginkomsttagare få omkring 3 000 kronor mer över i månaden redan i år, och om ett år kan besparingen ha ökat till nästan 12 000 kronor i månaden. Det innebär en förbättrad köpkraft med 13 procent.

”Vinnare framöver är höginkomsttagare med stora bolån. Det är familjer som får del av såväl räntenedgången som breda skattesänkningar i form av ett förstärkt jobbskatteavdrag och en successiv utfasning av nedtrappningen i jobbskatteavdraget”, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.

Men det är inte alla hushåll som får det bättre framöver.

“Det är en ganska stor andel av befolkningen som kommer att få ökande kostnader”, säger Madelén Falkenhäll som är hållbarhetsekonom på Swedbank.

De som är arbetslösa, har låga inkomster eller bor i hyresrätt kan få sämre ekonomi under nästa år. Det beror bland annat på att stora hyreshöjningar väntar de som bor i hyresrätt, och att dessa hushåll ofta har lägre marginaler.