En ny utredning kring bolånetaket och det skärpta amorteringskravet överlämnades till regeringen i måndags. Där föreslås flera åtgärder för att bättre hantera de risker som kopplas till hushållens skuldsättning.

Möjlighet att lätta på åtgärderna

Det var i samband med den senaste finanskrisen 2018 som man införde det skärpta amorteringskravet med upp till 3 procent i amortering per år beroende på storleken på lånet. Då ansågs hushållens höga skuldsättning utgöra en finansiell risk, men i dagens läge anser kommittén som genomfört den aktuella utredningen att det är möjligt att mildra de hårda kraven. De tycker att välfärdskostnaderna är för höga i dagens situation, samtidigt som man inte sett någon tydlig effekt på den finansiella stabiliteten.

Höjt bolånetak och lindrat amorteringskrav

Utredningen konstaterar att dagens amorteringskrav är för strikt, och att kraven är för höga när det gäller betalningar under de första åren av lånens livslängd. Man skriver att det vore bättre för såväl ekonomin som de enskilda hushållen att mer pengar blev över till aktiesparande eller andra investeringar i stället för att gå till amorteringar.

”Det är angeläget att mildra amorteringskravet. Men vi tycker också att det är viktigt att upprätthålla en amorteringskultur. Vi föreslår ett nytt amorteringskrav på en procent av lånet ned till 50 procent”, sa utredningskommitténs ordförande Peter Englund vid en pressträff.

Man vill också höja bolånetaket, som avgör hur hög kontantinsatsen behöver vara, till 90 procent från dagens 85 procent. Det skulle innebära att dagens krav på kontantinsats sänks till 10 procent.

Nytt skuldkvotstak kan också införas

Ett annat förslag i den nya utredningen är ett skuldkvotstak som avgör hur stort bolån ett hushåll kan beviljas. Det är tänkt att uppgå till 550 procent av bolånetagarnas bruttoinkomst för att undvika överskuldsättning.

”Det är ett ganska grovt mått på betalningsförmåga, och vi tycker att bankerna ska ha frihet att ge lån utöver kvoten”, sa Peter Englund under pressträffen.

Därför föreslår man också att upp till 10 procent av bolånen ska kunna överstiga det nya skuldkvotstaket, vilket redan uppnås idag då den andel nya lån som överstiger 5,5 gånger låntagarnas bruttoinkomster endast ligger mellan 3-6 procent.

De föreslagna reglerna kan göra stor skillnad i plånboken för många bolåntagare eftersom såväl kontantinsatsen som amorteringarna blir lägre, men de är tänkta att införas gradvis för att minska risken för att den finansiella stabiliteten ökar för mycket. För tillfället finns det inget datum för när förslagen kan träda i kraft, men regeringen kommer enligt finansmarknadsminister Niklas Wykman att återkomma med sina förslag till våren.