Under ett antal år har regeringen diskuterat möjligheten att införa ett heltäckande centralt skuldregister. Det innebär att alla lån och krediter kommer att synas i registret, till skillnad från nu när långivare kan använda sig av olika kreditupplysningsföretag. Förslaget har precis godkänts av Finansinspektionen, och nu återstår att se hur det nya registret kommer att utformas.

Inget av de existerande skuldregistren är heltäckande

Idag är det svårt att få en helhetsbild av privatpersoners skuldbörda eftersom de svenska skuldregistren inte samverkar. Därför går det att låna pengar trots att man har höga skulder, vilket kan leda till överskuldsättning och allvarliga ekonomiska problem. Om ett statligt skuldregister införs kan man i stället genomföra heltäckande kreditupplysningar så att långivarna kan kontrollera samtliga skulder hos den sökande innan de beviljar ett lån.

Ett centralt skuldregister har diskuterats länge

Regeringen har sedan ett par år tillbaka utrett om det är möjligt att införa ett centralt skuldregister. I Norge införde man det heltäckande Gjeldsregisteret 2019 för att minska medborgarnas överskuldsättning. Även Finland har ett liknande register som infördes 2022.

I Sverige har tanken på ett centralt skuldregister varit på tapeten ända sedan 2016 när finansmarknadsminister Per Bolund (MP) tog upp frågan. Under 2021 tillsatte regeringen en utredning som bland annat skulle beakta ”framtida initiativ till någon form av skuldregister”. Idén hade då stöd bland många banker, kreditgivare och spelbolag, såväl som hos flera av riksdagens partier.

Före detta finansmarknadsminister Max Elger uttalade sig förra året angående de föreslagna åtgärderna i regeringens utredning. Han menade att långivarna redan idag är tvingade göra adekvata kreditprövningar. ”Däremot saknar de information om alla andra skulder som den enskilde har och därmed är det rätt så svårt att göra en adekvat kreditprövning även med den bästa viljan”. Elger var därför av åsikten att ett nationellt skuldregister skulle bidra till bättre kreditprövningar och därmed färre betalningsproblem bland låntagarna.

Finansinspektionen godkänner förslaget

Den 17 mars i år sa Finansinspektionen slutligen ja till förslaget om ett nationellt skuldregister samt ett enhetligt kreditbetyg. Det innebär att alla skulder ska rapporteras till en instans, och att alla krediter och lån därmed kommer att synas oavsett vem som gör kreditupplysningen. När det centrala registret tas i bruk kan många privatpersoners kreditbetyg därför komma att försämras. Samtidigt blir det svårt att ta lån för att betala tidigare skulder i samma utsträckning som idag, vilket är ett sätt att effektivt minska överskuldsättningen.

Inga uppgifter om när det nya skuldregistret kan införas

Att förslaget om ett nationellt skuldregister nu har klubbats igenom av Finansinspektionen innebär att staten blir ansvarig för att samla privatpersoners kreditinformation på ett ställe. Än så länge finns det ingen information om vilken instans som ska hantera det centrala skuldregistret, men kreditupplysningsföretaget UC är förstås en av de givna kandidaterna. De står redan idag för en majoritet av de svenska kreditupplysningarna, och då särskilt när det gäller större lån och krediter. Det är inte heller fastställt när det nya skuldregistret ska införas.