De amorteringskrav som gäller idag ska utredas framöver, och kan komma att slopas helt om det går att minska hushållens höga skulder på annat sätt. Regeringen ska nämligen tillsätta en utredning om amorteringskraven som väntas vara klar under hösten 2024.
Så fungerar amorteringskraven
Under sommaren 2016 infördes det första amorteringskravet i Sverige. Det innebär att det är obligatoriskt att amortera minst 2 procent av lånet per år om bostaden är belånad till mer än 70 % av värdet. Om bostaden däremot är belånad till mellan 50 och 70 procent ligger amorteringskravet på 1 procent, medan bostäder med mindre än 50 procents belåning inte omfattas av något amorteringskrav.
Kravet skärptes sedan under 2018, vilket innebär att hushåll som tar lån till bostaden på mer än 4,5 gånger årsinkomsten innan skatt behöver amortera en extra procentenhet på lånet varje år.
Regeringen vill tillsätta en utredning
Nyligen beslutade regeringen att utreda amorteringskraven för bolån. Man vill ta reda på vilka risker som hushållens höga skulder är förenade med, och hur man på det mest effektiva sättet kan hantera riskerna. Utredningen ska vara färdig senast den 31 oktober 2024.
”Riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver hanteras, och de regelverk som används för detta ska vara effektiva och proportionerliga. Hur detta bäst låter sig göras är en viktig och svår fråga och en gedigen utredning kan bidra till att fördjupa kunskaperna”, menar finansmarknadsminister Niklas Wykman. Han har tidigare sagt att en amorteringspaus kan försvåra penningpolitiken för tillfället på grund av den höga räntan, men att frågeställningen blir annorlunda om man ser på situationen på lång sikt.
Amorteringskraven kan slopas helt framöver
Amorteringskraven fungerar som ett konsumentskydd, men har kritiserats hårt av många ledande ekonomer, medan Finansinspektionens ledning har försvarat åtgärden. Finansinspektionens nye generaldirektör Daniel Barr ser däremot en möjlighet att amorteringskraven kan komma att tas bort helt framöver.
Att slopa amorteringskraven förutsätter att man hittar bättre sätt att minska hushållens höga skulder, som Barr anser inte ha påverkats särskilt mycket av kraven. ”Vilket verktyg man använder för att ta ner belåningsgraden är jag ganska ljum till. Finns det något bättre ska man använda det” menar han. Som alternativ till amorteringskraven kan regeringen till exempel överväga fastighetsskatt, ändrat ränteavdrag och reglering av hyresmarknaden.
Belåningsgraden har fortsatt att öka trots kraven
De svenska hushållens belåningsgrad har ökat från 100 procent år 2000 till nästan 199 procent 2021. Förra året sjönk belåningsgraden däremot något till 193 procent. Trots att amorteringskraven delvis har lett till att svenskarna köper mindre dyra bostäder och lånar mindre så är effekten på belåningsgraden marginell. Men även med hänsyn till det aktuella ekonomiska läget är det få bostadsägare som skulle få så stora ekonomiska problem att banken inte får tillbaka de lånade pengarna vid en allvarlig kris på bostadsmarknaden.
Amorteringskraven slår hårt mot hushållen
Den aktuella ekonomiska situationen gör det svårt för hushållen att ha råd med alla ökade utgifter såsom elpriser, mat och boräntor i kombination med kravet på att även amortera på bolånet. Det finns dock möjlighet till tillfälliga undantag, även vid ekonomiska svårigheter på grund av höga elräkningar. Sista kvartalet 2022 fick cirka 6 000 låntagare ett sådant undantag, och stiger elpriserna ytterligare kan fler ha rätt till undantag från amorteringskravet under en begränsad period. Det är en möjlighet för de som drabbats hårdast av lågkonjunkturen att slippa amortera på sina bolån. Övriga hushåll får däremot vänta till regeringens utredning är färdig nästa år för att få besked om vad som kommer att ske med amorteringskraven framöver.
