Under 2023 har de svenska hushållens levnadsomkostnader ökat med 10 procent. Däremot sjönk hushållens skuldkvot under årets första kvartal, medan de stigande räntorna har gett upphov till en ökad räntekvot.
Ökade levnadsomkostnader för hushållen
Enligt en aktuell rapport från AgriFood Economics Centre steg hushållens levnadsomkostnader med omkring 15 procent under 2022, och med 10 procent hittills under 2023. Den största ökningen på 34 procent sågs i Stockholms län utanför de mest centrala kommunerna. Levnadsomkostnadernas andel av den disponibla inkomsten har däremot bara ökat med 3,3 procentenheter under 2023, och skillnaden i levnadsstandard mellan olika regioner har inte påverkats särskilt mycket av de senaste årens ökade kostnader.
Hushållens skuldkvot sjönk under första kvartalet
Att hushållens skulder inte steg särskilt mycket under det första kvartalet 2023 samt att tillgångarna ökade gjorde att hushållens skuldkvot minskade något enligt SEB:s Sparbarometer som publicerades den 1 juni.
Under årets första kvartal ökade de svenska hushållens brutto- och nettoförmögenhet, både på grund av ett ökat sparande samt den positiva utvecklingen på finansmarknaderna. Hushållens nettoförmögenhet ökade med 0,9 procent, vilket bland annat orsakades av en ökning av aktietillgångar på 4,9 procent samt räntetillgångar på 0,6 procent. Däremot minskade hushållens fastighetstillgångar med -2,5 procent.
em>“Med en stark börsutveckling i ryggen steg hushållens aktietillgångar med nästan 500 miljarder kronor under det första kvartalet. Det finns dock två sidor av sparmyntet. Den andra sidan visar att hushållen fortsätter att dränera sitt kontosparande. Det är dels en effekt av att riskaptiten börjat återvända till förmån för fond- och aktiesparande, dels en effekt av att hushållen parerar högre levnadskostnader” säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.
De svenska hushållens skulder ökade med endast 0,1 procent enligt Sparbarometern, vilket är historiskt låga siffror som kan jämföras med genomsnittet under de senaste tio åren som ligger på 1,4 procent. Eftersom Riksbanken har höjt styrräntan sedan det första kvartalet, och väntas genomföra ytterligare räntehöjningar, så kan skuldökningstakten bli negativ under nästa kvartal. Nästan 80 procent av hushållens skulder utgörs av bostadslån.
Räntekvoten stiger vilket minskar hushållens vilja att belåna sig
Medan skulderna minskade under det första kvartalet så ökade istället räntekvoten till 6,2 procent från tidigare 5,5 procent. Den visar hur stor andel av den disponibla inkomsten som utgörs av räntekostnader. ”Räntekvoten har under de senaste tolv månaderna gått från 3,6 till 6,2 procent. Det har lett till en rejäl avmattning på bostadsmarknaden men också satt sina tydliga spår i hushållens vilja och möjlighet att belåna sig”. säger Américo Fernández.
Det senaste årets ökade levnadsomkostnader, inklusive ränteökningar, har alltså gjort de svenska hushållen mindre benägna att skuldsätta sig, vilket med största sannolikhet kommer att leda till en negativ skuldökningstakt framöver om Riksbanken väljer att höja styrräntan igen.
