Den svenska kronans fall fortsätter gentemot både euron och US-dollarn. Räntebeskedet i början av juli innebar ett nytt bottenrekord för kronan, vilket olyckligtvis sammanfaller med semesterperioden då många svenskar reser utomlands. Anledningen till kronfallet är bland annat den räntekänsliga fastighetsmarknaden, de högt skuldsatta hushållen och oron i den globala ekonomin.

Kronan är värd mindre än på mycket länge

Efter att Riksbanken i början på juni meddelat att de höjer styrräntan till 3,75 procent sjönk kronans värde till 11,76 kronor mot euron och 10,82 kronor mot US-dollarn. Sedan nådde den svenska valutan en ny bottennivå den 6 juli då en euro kostade hela 11,93 kronor och en US-dollar 10,98 kronor. Efter det har kronan stärkts något, men den ligger fortfarande på mycket låga nivåer historiskt sett.

Räntehöjningar och osäkerheten på världsmarknaden påverkar kronans värde

Den senaste tidens kronfall beror bland annat på rädslan för hur den svenska fastighetsmarknaden ska påverkas när räntorna stiger. I Sverige är det få som binder sina bolån under längre perioder, jämfört med andra länder både i och utanför Europa där bindningstiden många gånger kan vara upp till 30 år. Därför är svenska fastighetsägare mycket mer känsliga för räntehöjningar, Detta gäller särskilt de senaste åren när bostadspriserna har ökat stort och många tagit allt större lån för att ha råd med en bostad, vilket har resulterat i att de svenska hushållen är bland de mest skuldsatta i världen.

En annan anledning till den svaga kronan är oron på världsmarknaden. I osäkra tider brukar investerare dras till de större och mer stabila valutorna som euron och dollarn. Både den europeiska- och den amerikanska centralbanken har dessutom höjt sina styrräntor mer än Riksbanken, och därmed får investerarna högre avkastning när de köper euro eller dollar i stället för svenska kronor.

Riksbanken kan få svårt att höja räntan tillräckligt för att nå inflationsmålet

Ytterligare höjningar av styrräntan väntas i höst, och därmed kommer de höga boräntorna att bestå längre än många experter tidigare har trott. "Det är fortfarande väldigt hög inflation och dessutom är kronan svag, och det är ju någonting som gör att inflationstrycket blir ännu högre via att vi importerar varor. Det gör att vi tror att Riksbanken kommer fortsätta höja räntan både i september och i november", säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.

Den svaga kronan gör alltså att importerade varor blir dyrare, vilket bidrar till att öka inflationen. Målet för inflationen är 2 procent, men de senaste inflationssiffrorna ligger på 6,7 procent, vilket är högre än i andra länder i euroområdet.

Samtidigt tror en del experter att Riksbanken får svårt att höja räntan som mycket som krävs, och i samma takt som de utländska centralbankerna, för att inflationen ska nå målet. Det beror på den höga skuldsättningen och låntagarnas räntekänslighet. Om räntorna stiger kan fastighetspriserna falla ännu mer. Det innebär förluster för fastighetsbolagen och hela banksystemet, vilket är något som främst utländska investerare oroar sig för.

Svenska kronan kan ligga kvar på låga nivåer under lång tid framöver

Den svenska Riksbanken har alltså varit något försiktigare med att höja styrräntan än andra länders centralbanker, vilket delvis beror på den negativa effekt en hög ränta kan ha på bolånetagarna.

Så länge den svenska styrräntan är lägre än i många andra länder, till exempel USA och Storbritannien, så kommer kronan också att vara svagare. Om räntan däremot höjs kan kronan stärkas gentemot valutor i de länder som har lägre styrränta. Detta kan i sin tur minska inflationen eftersom importerade varor då blir billigare. Historiskt sett har räntan varit betydligt högre genom åren, och det är därför inte konstigt att inflationen är hög när räntan fortfarande är på jämförelsevis låga nivåer.

En del ekonomer ser ingen ljusning för den svenska kronan framöver, utan anser i stället att det är dags att Sverige börjar använda euron i stället. Dit hör till exempel finansmannen Christer Gardell som anser att den svenska kronan är en för liten valuta som alltid kommer att vara lågt värderad. I en ny mätning från Dagens Industri vill 57 procent av företagsledarna i näringslivet att euron införs i Sverige, vilket kan jämföras med 51 procent när samma undersökning gjordes i vintras. Det återstår att se om ytterligare räntehöjningar kan stärka kronan, eller om diskussionen kring ett eventuellt införande av euron får mer bränsle efter en längre period med en historiskt svag valuta jämfört med både euron och US-dollarn.