Ett nytt förslag från regeringen och Sverigedemokraterna innebär att ersättningen från a-kassan kan sänkas efter 100 dagar respektive 200 dagars arbetslöshet. Dessutom ska inkomsten i stället för den arbetade tiden avgöra om det går att få a-kassa eller inte.

Lägre ersättning vid längre arbetslöshet

Det aktuella förslaget innebär att ersättningen ska sänkas med 10 procent efter 100 dagar med a-kassa, och sedan sänkas ytterligare 5 procent efter 200 dagars arbetslöshet.

“För många fastnar i arbetslöshet för länge. Det här är den största reformen i arbetslöshetsförsäkringen på 40 år” - Arbetsmarknadsminister Johan Pehrson

Ersättningen föreslås bli 80 procent av lönen upp till maximalt 34 000 kronor i månaden under den första perioden, ett belopp som alltså sedan sänks i två omgångar för de som fortfarande är arbetslösa efter 100 dagar. Efter att 300 dagar har passerat ska det gå att få aktivitetsstöd på upp till 30 000 kronor i månaden, som också trappas ned stegvis till 365 kronor per dag som lägst.

”Det ska löna sig att ta ett jobb eller att gå till utbildning” - Johan Pehrson

Inkomsten ska avgöra

Tanken är också att fler ska få möjlighet till a-kassa genom att låta inkomsten vara avgörande för arbetslöshetsersättningen, i stället för den arbetade tiden som idag styr rätten till ersättning. Idag går det att få full ersättning även om man bara har arbetat halvtid i sex månader, medan de som arbetat heltid under en kortare period än så får ut mindre i a-kassa. Att a-kassan baseras på inkomsten innebär också att de uppgifter som krävs kan hämtas från Skatteverket, vilket kommer att underlätta för företagen. Resultatet kommer att bli att fler personer än tidigare får rätt till a-kassa, bland annat unga och egenföretagare.

Arbetslösheten ökar

Samtidigt som regeringen föreslår ändringar av a-kassan så har antalet arbetslösa ökat med omkring 15 000 personer jämfört med januari förra året. Arbetslösheten är särskilt hög i branscher där många män arbetar. Män stod för omkring 87 % av ökningen, med hela 13 000 fler män som har skrivits in som arbetslösa i januari jämfört med samma period år 2023. Bland kvinnor var ökningen endast 2 000 personer. En anledning till detta är att den mansdominerade byggbranschen har drabbats hårt av den försämrade ekonomin.

Däremot har antalet långtidsarbetslösa minskat det senaste året, precis som det antal personer som blev varslade om uppsägning i januari. I slutet av januari var cirka 356 000 personer arbetslösa, vilket utgör 6,8 procent av arbetskraften mellan 16-65 år.

Under året kommer en proposition gällande den nya arbetslöshetsförsäkringen att lämnas till riksdagen, och går förslaget igenom kan det införas under hösten 2025.