Lågkonjunkturen kan fortsätta till 2025

Storbankerna har nyligen publicerat sina konjunkturprognoser för det kommande kvartalet. Det ser ut som att vi får vänja oss vid tanken på en fortsatt lågkonjunktur med högre räntor, sjunkande bostadspriser, stigande arbetslöshet och höga energipriser. Samtidigt finns det några ljuspunkter i horisonten. Läs vidare för en sammanfattning av de viktigaste prognoserna för den svenska ekonomin.

Lågkonjunktur under minst ett år framöver

Svenskarnas köpkraft kommer tidigast att öka igen under 2024 enligt Handelsbankens konjunkturprognos. Det innebär att vi kan förvänta oss ytterligare minst ett år av lågkonjunktur trots de stora räntehöjningarna. Återhämtningen av ekonomin kan därför dröja ända till 2025

I konjunkturrapporten från Nordea, som även den släpptes i dagarna, har man en liknande syn på de kommande åren. Nordea konstaterar att både företag och hushåll är mycket räntekänsliga och att 2023 kan ses som ett förlorat år för den inhemska ekonomin. Även om inflationstoppen är nära så kommer den att fortsätta hållas uppe en tid av bland annat avgifts- och hyreshöjningar på bostäder, stigande priser på konsumentvaror samt den svaga kronan.

Fortsatt hög ränta

Enligt Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman pressar den internationella lågkonjunkturen börsbolagens vinstförväntningar vilket kommer att skapa en orolig vår på finansmarknaderna. Samtidigt kommer Riksbanken med största sannolikhet att fortsätta sina höjningar av styrräntan. ”Vi tror inte att räntor kommer tillbaka till de låga nivåer vi haft de senaste 15 åren. För Sverige räknar vi med att styrräntan kommer variera runt 2 - 2,5 procent på några års sikt” säger Christina Nyman.

Nordea anser de snabba räntehöjningarna är en utmaning både för bostadsmarknaden och de skuldsatta hushållen, och att detta är ett resultat av en mångårig penningpolitik som inte är rätt anpassad för svenska förhållanden. Enligt Swedbanks chefsekonom Mattias Persson är hushållen dessutom mer räntekänsliga än någonsin tidigare.

Prognos för styrräntan från Riksbanken i Sverige 3 år framåt. Data.

Inflationen i kombination med de höga räntorna gör att hushållens köpkraft minskar, men enligt Handelsbankens ekonomer är kronan undervärderad. När räntorna så småningom normaliseras och osäkerheten på den finansiella marknaden minskar bör kronan därför stärkas.

Prognos för inflation i Sverige enligt KPIF 3 år framåt. Data.

Bostadspriserna kan sjunka 20 procent

Lågkonjunkturens påverkan på bostadspriserna kan enligt Handelsbanken leda till ett prisfall på omkring 20 procent för bostäder och 15 procent för kommersiella fastigheter jämfört med toppen i februari 2022. Enligt Nordea kan bostadspriserna till och med falla mer än 20 procent. Detta kan jämföras med det aktuella prisfallet på cirka 14 %. Därmed kommer vi förmodligen att se ännu lägre bostadspriser framöver.

Priser på småhus i Sverige, procentuell förändring på årsbasis (SCB:s fastighetsprisindex).

SEB spår att boräntan stiger till 4,2 procent under våren, vilket ökar dess andel av hushållens inkomster till 5,5 procent. Samtidigt räknar Swedbank med att Riksbanken pausar räntehöjningarna efter det första halvåret i år, vilket då skulle innebära toppen på de rörliga bolåneräntorna.

Efter detta kan prisbilden på bostäder stabiliseras, även om det kan dröja flera år innan priserna är tillbaka till de vi såg förra våren. "Det kan emellertid inte uteslutas att priserna faller ytterligare om bolåneräntorna stiger mer än vi räknar med eller att hushållens lånevillkor ändras, till exempel genom betydligt högre krav i kvar på att leva på-kalkylerna", skriver Swedbank.

Vi kan tvingas vänja oss vid höga energipriser

Inflationen kan även påverkas av klimatinvesteringar och de fortsatt höga energipriserna som vi kommer att få vänja oss vid enligt chefsekonom Christina Nyman på Handelsbanken. Det kommande elstödet kan förstås bli en tillfällig lättnad för hushållen. Men enligt Konjunkturinstitutet är satsningen på elstöd fel eftersom det kan bidra till en ökad inflation. Deras förslag är i stället att sänka elskatten eftersom en sänkning med 10 öre per kWh hade kunnat minska inflationen med cirka 0,1 procent.

Arbetslösheten stiger

Den lägre tillväxten i både den europeiska och amerikanska ekonomin påverkar den svenska exportindustrin. Hittills har stora delar av industrin lyckats behålla personalen, men arbetslösheten kommer enligt Nordea att öka till 8,5 procent vid slutet av 2023. Arbetslösheten verkar därmed inte bli lika hög som under finanskrisen på 90-talet. Den stigande arbetslösheten blir dock ännu en utmaning för de svenska hushållens ekonomi som redan nu är pressad från flera håll.

Antal ansökningar till A-kassan. Statistik från Arbetsförmedlingen. Data.