Ny debatt kring centralt tillgångs- och skuldregister

Ny debatt kring centralt tillgångs- och skuldregister

Det har tidigare varit tal om att införa ett register med statistik över de svenska hushållens tillgångar och skulder, vilket har välkomnats av bland annat Riksbanken och Finansinspektionen. Nu har även Finanspolitiska rådet uttalat sig positiva till skuldregistret, vilket har mött en hel del kritik.

Register över hushållens tillgångar och skulder

I den nya rapporten ”Economic inequality in Sweden” önskar Finanspolitiska rådet en bättre inblick i hushållens tillgångar och skulder för att kunna kontrollera den ekonomiska ojämlikheten i landet. De enda uppgifter som Statistiska centralbyrån (SCB) samlar in idag är kring de svenska hushållens totala tillgångar och skulder, men de har ingen information om hur de fördelar sig i befolkningen.

Enligt rapporten beror ojämlikheten, som jämfört med andra länder är mycket stor, på kapitalinkomsternas ökade roll.

”Det råder ingen tvekan om att det är i kapitalinkomstfördelningen som förändringen ligger. Vi har väldigt lite koll på statistik kring skulder och tillgångar. Det är viktigt för att få en komplett bild för att veta vad som har hänt”, sa Nationalekonomen Jesper Roine i samband med att rapporten släpptes.

Enligt Lars Heikensten, som är ordförande för Finanspolitiska rådet, hade det varit lättare att bedriva ekonomisk politik med mer kunskap om statistiken kring hushållens tillgångar och skulder. I SVT:s Agenda uttalade sig även riksbankschefen Erik Thedéen nyligen positivt kring ett register, bland annat för att kunna se hur sparandet är fördelat och för att bättre förstå hur styrräntan påverkar de olika grupperna i samhället.

Stark kritik från flera håll

Christian Ekström, vd på Skattebetalarna, anser att de uppgifter om inkomster som Finanspolitiska rådet vill registrera lika gärna kan framställas genom simuleringar och undersökningar. Johan Fall, som är chef på skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, anser också att ett skuldregister är fel väg att gå.

”Om man på marginalen kan driva en bättre finanspolitik med stöd av ytterligare dataunderlag då skulle man kunna skaffa det genom enkätundersökningar. Här handlar det om ett superregister som leder till miljardkostnader, enligt Bankföreningen”, säger han.

Även Finansmarknadsminister Niklas Wykman föreslår urvalsundersökningar som ett alternativ till hur man kan samla in nödvändig information om svenskarnas tillgångar och skulder.

Oro över förmögenhetsskatt

Flera av de som är kritiska till ett centralt skuldregister är oroliga över att det kan leda till att förmögenhetsskatten, som avskaffades 2007, införs igen.

”De föreslår inte det, men det här är att kratta för en förmögenhetsskatt. Har man ett sådant register blir det väldigt lätt för en regering att återinföra den”, säger Christian Ekström på Skattebetalarna.

Enligt Johan Fall på Svenskt Näringsliv kan en förmögenhetsskatt få företag att minska sina expansionsplaner, eller till och med lämna Sverige. Det finns också en risk för att ett register över svenskarnas tillgångar och skulder kan användas av kriminella om uppgifterna skulle läcka ut i offentligheten. Finanspolitiska rådet anser däremot att frågorna om ett skuldregister och förmögenhetsskatt är två olika saker, och vill inte ta ställning vare sig för eller emot ett införande av förmögenhetsskatt.

Tidigare har Riksbanken godkänt förslaget om ett nationellt tillgångs- och skuldregister. Det var från början tänkt att implementeras den 1 januari i år. Men på grund av oenigheten kring eventuella fördelar och nackdelar med ett register ser det ut att kunna dröja innan något definitivt beslut tas om ifall, och i så fall när, det kommer att införas.

Caroline Andre

Skribent

Caroline är en mångsidig skribent med ekonomiutbildning på universitetsnivå. Hon har lång erfarenhet av att skriva texter inom ekonomi och ett särskilt intresse för privatekonomiska frågor.

Senaste ekonominyheterna

Kritik mot sänkt ISK-skatt

Kritik mot sänkt ISK-skatt

Regeringen har tidigare föreslagit en slopad skatt på en del av de pengar som sparas på ISK (investeringssparkonto) och kapitalförsäkring, men nu har förslaget mött

Unga behöver spara allt mer för att ha råd med en bostad

Unga behöver spara allt mer för att ha råd med en bostad

Det krävs ett allt större sparande varje månad för den som vill köpa en egen bostad, och idag bor en fjärdedel av alla unga fortfarande hemma hos föräldrarna. Två fö

Bostadspriserna i Sverige fortsätter att stiga

Bostadspriserna i Sverige fortsätter att stiga

I mars steg bostadspriserna i Sverige för den tredje månaden i rad, och även Stockholms bostadsmarknad verkar återhämta sig. Samtidigt har bostadspriserna minskat re

Svenska hushåll har nu möjlighet att spara mer

Svenska hushåll har nu möjlighet att spara mer

Enligt en aktuell undersökning från SEB har de svenska hushållen kunnat spara mer pengar under årets första kvartal. Dessutom tänker många öka sitt sparande framöver

Svag krona gör utlandsresorna dyrare

Svag krona gör utlandsresorna dyrare

Sedan årsskiftet har kronan försvagats mot både euron och dollarn, och risken finns att den blir ännu svagare. Detta påverkar svenskarnas köpkraft i utlandet och gör

Styrräntan ligger kvar på 4 procent

Styrräntan ligger kvar på 4 procent

I torsdags kom det senaste räntebeskedet från Riksbanken, som valde att låta styrräntan ligga kvar på samma nivå som tidigare. Samtidigt väntas minst tre sänkningar

Senast uppdaterad: 20 mars 2024