Finansinspektionen har analyserat hur svenskar handlar med värdepapper som bygger på kryptovaluta, och kom fram till att majoriteten förlorar pengar på sina affärer.
De flesta förlorar på kryptoinvesteringar
Analysen genomfördes mellan 2018 och 2024, och under perioden har värdet på kryptotillgångar ökat med cirka 500 procent. Samtidigt har omkring 200 000 svenskar handlat med kryptocertifikat, som följer priset på olika kryptovalutor men som kan köpas hos banker eller nätmäklare precis som fonder och aktier.
Den 31 mars 2024 hade 58 procent av de svenskar som handlat med kryptotillgångar under perioden sålt av hela innehavet. Medelavkastningen för män blev 4 procent, medan motsvarande siffra för kvinnor låg på 7 procent. Däremot var medianavkastningen negativ med -1 procent för såväl män som kvinnor.
“Det är vissa som har tjänat två eller tre gånger pengarna och det är de som driver upp medelavkastningen. Men vi kan se att de flesta förlorar pengar på de här certifikaten, trots att värdet på kryptotillgångarna har stigit rejält”, säger Mathias Lien Oskarsson, som är analytiker på Finansinspektionens avdelning för finansiell stabilitet.
Svår marknad och höga avgifter
Några av anledningarna till att majoriteten av de som handlar med kryptovaluta förlorar pengar är att det är svårt att veta när det är fördelaktigt att investera, till skillnad från fonder och aktier där man kan se på företagens försäljning och tillgångar. Dessutom är avgifterna höga, och det är omkring fyra gånger dyrare att handla med kryptovaluta jämfört med att investera i vanliga fonder. Utöver courtage betalar man även en avgift som kallas för spread, plus en förvaltningsränta, vilket gör att avkastningen behöver vara mycket högre än vid investeringar och aktier och fonder för att täcka avgifterna.
Intresset för kryptocertifikat minskar
Även om kurserna för de flesta kryptovalutor står högt så har intresset för kryptocertifikat bland svenskarna börjat avta. Antalet förstagångsköpare av kryptocertifikat har minskat de senaste två åren, samtidigt som handelsvolymen har sjunkit. Det kan enligt Mathias Lien Oskarsson bero på att man väljer att investera direkt i kryptovalutor i stället för certifikat, eller att kryptovalutor helt enkelt inte är så populära att investera i längre.
Finansinspektionen avråder svenskarna från att investera i kryptovalutor eftersom risken att förlora sina pengar är mycket stor. Dessutom har kryptovalutor en negativ miljöpåverkan och kan gynna kriminella aktörer, samtidigt som kryptotillgångar inte har något inneboende värde. Moa Langemark, som är konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, anser att konsumenten är dåligt skyddad vid handel med kryptovalutor. Till den som ändå vill investera i kryptocertifikat har hon följande råd:
”Var oerhört försiktig, läs på, säkerställ dig om att du förstår vad du investerar i och investera enbart pengar du har råd att förlora”.
