Inflation

Inflationen i Sverige just nu

I ovanstående graf ses siffror som visar inflationen för Sverige enligt både KPI och KPIF, se beskrivning på grafen ovan för att urskilja respektive siffra. Denna data publiceras av SCB och hämtas via Macrobond. Den uppdateras en gång i månaden. Denna graf kommer att uppdateras så fort det finns nya inflationssiffror att hämta från SCB.

Ovanstående tabell uppdateras automatiskt med data från SCB så fort ny data finns att hämta.

Inflationsbidragande faktorer

I ovanstående tabell syns de bidragande faktorerna inflationen enligt KPI från SCB. Data från SCB via Macrobond. Uppdateras automatiskt.

Vad är inflation?

Inflation handlar om att pengar tappar i värde. Det gör att du får mindre pengar över i plånboken efter att du gjort samma inköp som du brukar göra. Det kan ta sig uttryck i att en vara som innan inflationen kostade en viss summa, nu kostar mycket mer än det eller att en produkt behåller samma pris men innehållet minskar. Kort sagt har du lika mycket pengar att röra dig med som innan, men du får en mindre mängd varor/tjänster för samma summa pengar.

För att det ska vara inflation är det viktigt att prisökningen gäller alla varor och inte några få. Det brukar talas om en allmän prisökning när det gäller inflation och då ökar priserna på i stort sett allt i samhället. Om det istället är några få varor som ökar i pris så finns det oftast andra anledningar till prisökningen.

Exempelvis kan priset på en enskild vara öka om efterfrågan på produkten ökar. Priset kan även öka om det gäller en vara som det är svårt att få tag på eller där produktionskostnaderna har ökat så mycket att det inte lönsamt att producera varan längre. Sådana enskilda prisökningar kallas för relativprisförändringar och är inte en del av inflationen.

De olika måtten på inflation: KPI, KPIF & KPIF-XE

Det finns en mängd olika sätt att mäta inflationen på, men de vanligaste metoderna just nu är just KPI, KPIF och KPIF-XE. Nedan beskriver vi skillnaden mellan dessa tre mätmetoderna.

• KPI - Förkortning på Konsumentprisindex. Detta index mäter den genomsnittliga prisnivån av privata konsumtionsvaror.
• KPIF - Står för KPI med fast ränta. Baseras på ovanstående men har som mål att exkludera effekten av förändrade räntor. Om Riksbanken exempelvis höjt räntan ska detta index försöka borträkna de ökade kostnaderna som den höjningen medför.
• KPIF-XE - Står för KPIF exklusive energi. I detta index räknar man bort prisvariationer på energipriset och baseras på KPIF med fast ränta.

När man jämför och mäter inflation ställer man alltid en månad mot samma månad föregående år för att se hur stor skillnaden är på årsbasis. Det är då den procentuella skillnaden mot samma period förra året som utgör inflationssiffran.

Riksbankens prognos för inflationen framåt

I denna graf visar vi Riksbankens nuvarande prognos för inflationstakten (KPIF). Datan från Riksbanken via Macrobond. Uppdateras automatiskt.

Vad påverkar inflationen?

Det finns fler förklaringar på varför inflation uppstår i ett samhälle, här kommer några fler exempel:

• En stor efterfrågan. Om hushållen har gott om pengar ökar viljan att konsumera. Om efterfrågan är större än antalet producerade varor kan producenterna kraftigt öka sina priser för att kompensera.
• Arbetsbrist hos företagen. Om de är ont om arbetskraft kan företagen tvingas höja lönerna för att locka arbetarna att stanna kvar. Höjda löner leder också till höjda priser på varorna som företagen producerar.
• Ökade materialkostnader. Samma sak är det om kostnaden för materialet som krävs för att framställa varan ökar. Om produktionskostnaderna ökar tvingas företagen också öka priset på varorna.
• Stigande pris på importvaror. Om varor som är extra viktiga (som exempelvis olja) ökar i pris så ökar även priset på varor som är beroende av oljan. Exempelvis bensinpriset. Dyrare bensin påverkar inte bara privatpersoner, utan också fraktföretag eller företag som använder bensindrivna maskiner

Inflationsmålet ligger på 2 %. Det innebär att inflationen inte ska öka med mer än 2 % per år (baserat på mätmetoden KPIF) för att inkomsttagarna ska klara ekonomin på ett bra sätt. Grundtanken är att lönen ska höjas med några procentenheter varje år, vilket ska göra att inkomsttagarna klarar av inflationen. Men om inflationen ökar med fler procentenheter än lönen gör så får inte konsumenterna samma grundförutsättning att klara av inflationen och köpkraften minskar.

För att motverka en alltför stor inflation finns det vissa saker som Riksbanken och/eller regeringen kan göra:

• Höja styrräntan. En höjd styrränta gör så att marknadsräntan höjs och därmed även låneräntorna på privatlån, bolån och andra lån. Det leder till en minskad konsumtionen då hushållens utgifter ökar. Den minskade konsumtionen stävjar inflationen då aktiviteten i ekonomin är låg. När det inte händer så mycket i ekonomin ökar priser och löner istället i en långsammare takt. På sikt avtar även inflationen.
• Höja skatten. Vid en höjd skatt avtar konsumtionen på samma sätt. Hushållen får mindre pengar att röra sig med, vilket påverkar deras köpvanor. Folk är mindre benägna att konsumera och inflationen minskar.
• Införa tvångssparande. Genom att regeringen bestämmer att en viss procentsats av lönen måste sparas så hejdas konsumtionen och inflationen minskar.
• Minska bidragen. Minskade bidrag leder till en minskad köpkraft som leder till minskade konsumtionsmöjligheter.
• Införa pris- eller lönestopp. Ett mer radikalt förslag är prisstopp eller lönestopp och då införs ett förbud mot att höja lönerna eller höja priserna på varor och tjänster. Det leder till ett stopp i ekonomin och förhoppningsvis avstannar också inflationen.

Styrräntan just nu

Sammanfattning

Sammanfattningsvis så finns det många olika anledningar till varför inflation kan uppstå i samhället. Världsläget, konsumenternas köpvanor och marknadsräntan kan vara några av dem. För att lyckas få ned inflationen är det först och främst viktigt att minska konsumtionen. För att göra det kan både riksbanken och regeringen ta till olika metoder för att påverka medborgarnas köpvanor, som att höja styrräntan, höja skatten eller minska bidragen.

Det kan för många hushåll både vara oroligt och irriterande med ökande kostnader, speciellt i en redan orolig tid. Generellt sett kommer det dock blir bättre för hushållen på lång sikt om inflationen går ner. Det leder till att priset på varor blir billigare, samtidigt som lönen täcker fler kostnader. Det stärker även kronan internationellt, vilket gör det mer gynnsamt att exempelvis semestra utomlands eller köpa produkter från ett företag inom EU.