Styrränta

Styrräntan är just nu 3,75 %. I denna artikel kan du lära dig mer om vad styrräntan är, varför den är så hög just nu och varför den justeras.

Vad är styrränta?

Styrränta är en ränta som Riksbanken kan höja eller sänka beroende på inflation och det globala konjunkturläget. Styrräntan kallas ibland för ekonomins gas- och bromspedal. Syftet med att gasa eller bromsa ekonomin är för att upprätthålla en balans på marknaden med tillgång och efterfrågan. Med hjälp av styrräntan kan Riksbanken hålla koll på konsumtionsvanor samt se till att priser på livsmedel, kläder eller bostäder inte skjuter i höjden.

Styrräntan just nu

Styrräntan från Riksbanken just nu och historiskt 10 år

Styrräntan från Riksbanken är just nu 3,75 %. Ovan graf uppdateras automatiskt från Riksbanken via Macrobond.

Prognos för styrräntan framåt

Prognos för styrräntan framåt från Riksbanken Ovan visas Riksbankens prognos för styrräntan 3 år framåt, i genomsnitt. Grafen uppdateras automatiskt från Riksbanken via Macrobond.

Hur påverkar styrräntan konsumtionen?

Styrräntan följs av bankerna som vi sedan lånar pengar av. Om styrräntan höjs kommer även bankerna att höja sina räntor för sina kunder. När räntorna blir högre betalar vi mer pengar i räntekostnader varje månad och har därmed mindre pengar över till konsumtion.

Anledningen till att Riksbanken vill bromsa in konsumtionsvanorna är så att priserna inte skenar iväg. Likväl kan styrräntan sänkas för att uppmana till konsumtion.

Priserna på varor baseras på efterfrågan. Genom att behålla en balans i ekonomin behåller pengarna sitt värde. På så sätt får vi mer för de pengarna vi har.

När priserna når för höga nivåer, och våra pengar tappar värde eftersom vi får mindre i utbyte mot dem, kan Riksbanken fatta ett beslut om att höja styrräntan för att befolkningen ska handla mindre. Detta kommer i sin tur att tvinga ner priserna på varor och tjänster igen. Där uppstår balansen mellan tillgång, efterfrågan och köpkraft.

Riksbanken

Vilka är då Riksbanken som fattar dessa beslut? Riksbanken är Sveriges centralbank. De hanterar den svenska penningpolitiken och ger ut vår valuta.

Riksbankens arbete är att göra prognoser för framtiden. Förändring av styrräntan är inte reaktiv, utan proaktiv. Det innebär att Riksbanken inte fattar beslut för hur inflationsläget ser ut idag, utan för hur de tror att det kommer utvecklas över tid. De tar även hänsyn till världsekonomin när de fattar beslut, inte bara den nationella penningpolitiken.

Av den anledningen har inte heller Riksbankens beslut någon omedelbar effekt, utan det dröjer ett eller två år innan effekterna blir märkbara. Effekterna har direkta konsekvenser för dig som privatperson och konsument.

Genom att analysera globala konjunktur- och inflationsläget fattar de beslut om vilken nivå styrräntan ska ligga på och vilken slags köpkraft befolkningen bör ha. Dessa beslut fattar Riksbanken sex gånger om året.

Det är viktigt att komma ihåg att ingen, inte ens Riksbanken, faktiskt vet hur ekonomiska situationer kommer utvecklas i framtiden, utan de gör kvalificerade bedömningar och justerar styrräntan därefter.

När styrräntan höjs

När Riksbanken höjer styrräntan påverkas både ut- och inlåningsräntorna. Alltså räntan du betalar för dina lån kommer att vara högre, så att du lägger mer av dina pengar på amorteringskostnader.

Samtidigt så höjs dina inlåningsräntor, vilket är bra för dig med pengar på banken. Räntan på investerings- och sparkonton blir högre. Det här skapar ett högre incitament att faktiskt spara pengar, istället för att spendera pengar.

Förhöjda räntekostnader betyder att ett lån från banken blir dyrare än tidigare. Det gör att färre är benägna att ta, till exempel, bostadslån eftersom det kan komma att kosta väldigt mycket pengar.

Viljan att konsumera och investera dämpas på så sätt med en höjd styrränta. För att bostadsmarknaden ska få folk att vilja investera igen måste de sänka priserna, ge mer för pengarna, och göra investeringen mer attraktiv igen. På så sätt kan de starta en ny våg av köpvilja.

När styrräntan sänks

När Riksbanken beslutar att det är läge att sänka styrräntan så är syftet att få igång handeln och investeringar igen. Som sagt, när styrräntan ändras följer bankerna detta och ändrar sina inlånings- och utlåningsräntor.

Vid låg styrränta är det plötsligt mycket billigare att ta ett lån, samtidigt som det är mindre lönsamt att ha pengarna på banken eftersom din inlåningsränta också sänks. Nu finns det en anledning att investera pengarna; nu har befolkningen fått en ökad köpvilja och köpkraft.

Bostadsmarknaden kommer se stora ökningar i investeringar när folk kan ta lönsamma lån och köpa hus. Över tid kommer det här resultera i att priserna ökar igen - det är oundvikligt. Riksbankens inflationsmål är en inflation på 2% om året. Enligt deras bedömningar bidrar det till en lagom prisökning tillsammans med likställd lönebildning.

Daniel Stensiö

Redaktör & tekniskt ansvarig

Daniel är en av två grundare till Ekonomival.se och är tekniskt ansvarig för sajten. Han har arbetat med onlineportaler i ett flertal olika nischer sedan 2008 och har innan dess studerat ekonomi på Handelshögskolan i Göteborg.

Vanliga frågor om styrränta

Om du inte får svar på din fråga här, är du varmt välkommen att kontakta oss via mail eller vårt kontaktformulär.

Styrräntan är just nu satt till 3,75 % från Riksbanken.

Den sänks när samhället går in i en lågkonjunktur. Riksbanken sänker räntan för att få igång ekonomin igen.

Dina lån kan bli mer eller mindre dyra beroende på styrräntan. Ränta kan man kalla priset på pengar. Räntan du betalar när du tar ett lån höjs eller sänks i samband med variationerna i styrräntan.

Man vill hålla inflationen låg och stabil för att det bidrar till en mer gynnsam ekonomisk utveckling. En hög inflation skapar osäkerhet i hur priser kommer att utvecklas längre fram. Detta kan leda till att räntor och lånekostnader kan bli höga - utan att resten av penningpolitiken gått i samma riktning.

Inflationsmålet trädde i kraft i mitten på 90-talet. Syftet var för att svenska hem och företag ska fatta goda ekonomiska beslut som gynnar prisstegring och löneutveckling i samhället. Inflationsmålet är 2% årligen och har varit desamma sedan beslutet klubbades igenom hos Riksbanken 1993.

Låg inflation, eller för lite inflation, kallas för deflation. Det resulterar i att priserna faller, vilket anses vara negativt ur ett penningpolitiskt perspektiv. Anledningen är att fallande priser bemöts av minskad produktion, färre jobbtillfällen, mindre sysselsättning och mindre pengar i omlopp.

Senast uppdaterad: 23 maj 2024