Förra våren fick en kommitté i uppdrag av regeringen att utreda amorteringskravet. Om lite mer än en månad ska kommitténs förslag vara klart, och allt tyder på att experterna kan komma att rekommendera sänkta amorteringskrav på bolån framöver. Samtidigt föreslår Nordeas chefsekonom delvis bunden bolåneränta för att göra ekonomin mindre räntekänslig.
Utredning av amorteringskravet
I april 2023 gav regeringen en kommitté i uppdrag att analysera hur bland annat amorteringskravet och bolånetaket har fungerat, och hur liknande åtgärder kan motverka de makroekonomiska risker som är kopplade till hushållens skuldsättning. Dessutom ska kommittén komma fram till om amorteringskravet kan utformas mer ändamålsenligt.
”Riskerna med hushållens höga skuldsättning behöver hanteras, och de regelverk som används för detta ska vara effektiva och proportionerliga”, sa finansmarknadsminister Niklas Wykman i samband med att utredningen påbörjades.
Senast den 31 oktober 2024 ska uppdraget redovisas, men redan nu ser det ut som att kommittén har dragit slutsatsen att regeringen bör lätta på dagens regler.
Förutsättningarna har förändrats
En av utredarna är nationalekonomen John Hassler som är professor vid Stockholms universitet. I en aktuell intervju med SvD Näringsliv säger han att efterfrågan på bostäder kommer att öka om regeringen lättar något på de regler som finns idag gällande amorteringskrav på bolån.
”När amorteringskraven infördes hade vi räntor kring noll eller en procent, och då såg vi risker”, säger John Hassler, ”men jag tror inte amorteringskraven behövs på samma sätt nu som då”. Också andra regler som rör bolån kan omfattas av lättnader framöver, vilket kan göra skillnad i plånboken för många hushåll. ”Som helhet kommer vi gå i riktning mot lättare regler”, säger John Hassler till SvD.
Förslag på krav på bunden bolåneränta
Ett annat förslag för att minska riskerna med hushållens skuldsättning är att göra det obligatoriskt att binda delar av bolånen till fast ränta under några år.
”Ska hushållen verkligen låna så stor andel rörligt? Det skapar stora risker i systemet”, säger Nordeas chefsekonom Annika Winsth i en aktuell intervju med Aktiespararna.
Idag omfattas omkring 70 procent av hushållens bolåneskulder av rörliga räntor, vilket gör ekonomin väldigt räntekänslig. Det nya förslaget om krav på bunden bolåneränta går i stället ut på att 30 procent av bolånen ska ha bunden ränta.
”Det hade varit klokt att införa ett obligatorium om att åtminstone en mindre del av lånen bands på några år”, säger Annika Winsth till Aktiespararna.
Bolåntagarnas ekonomi kan alltså påverkas en hel del framöver om förslagen kring sänkt amorteringskrav och krav på bunden bolåneränta går igenom. Dessutom tror experterna att den rörliga bolåneräntan sjunker under 3 procent nästa år, vilket innebär lägre kostnader för de svenska hushållen.
