I slutet av oktober förra året presenterades en utredning som föreslog lättnader av amorteringskravet och ett höjt bolånetak. Men såväl Finansinspektionen som Riksbanken ser nu risker med förslagen.
Bakgrund till utredningen
I höstas föreslog regeringens utredare att bolånetaket, som innebär att det maximala bolånet får motsvara 85 procent av bostadens värde, ska höjas till 90 procent. Då skulle bolåntagare bara behöva ha en kontantinsats på 10 procent i stället för dagens 15 procent.
Ett annat förslag i samma utredning var att det skärpta amorteringskravet, som infördes 2018, ska tas bort. Det innebär idag en obligatorisk amortering på en procent av lånet vid lån mellan 50 och 70 procent av bostadens värde, eller två procent vid lån över 70 procent. Lån på mindre än 50 procent av värdet kräver däremot ingen amortering.
Svårt för unga att köpa bostad
Ett argument för att lätta på amorteringskravet och höja bolånetaket är att det är svårt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden, och det är särskilt de som behöver spara ihop till bostadsköpet på egen hand som drabbas.
”Har man rika föräldrar påverkas man inte så mycket, men behöver man vara sin egen lyckas smed så påverkas man mer om det blir svårare att ta sig in,” sa finansmarknadsminister Niklas Wykman i tisdags när han deltog i finansutskottets öppna utfrågning om finansiell stabilitet.
Men Wykman tycker ändå att det är viktigt att amorteringskravet finns kvar i någon form. ”Lån ska man betala tillbaka, det måste vara inställningen även på bostadsmarknaden", säger han, men har tidigare uttryckt att det skärpta amorteringskravet från 2018 kan tas bort.
Motiverade åtgärder enligt Riksbanken och Finansinspektionen
Även riksbankschef Erik Thedéen deltog i tisdagens utfrågning, och uttryckte då att han inte anser att bolånetaket och amorteringskravet i någon större utsträckning har gjort det svårare för unga att komma in på bostadsmarknaden.
Thedéen sa även att både amorteringskravet och bolånetaket har bidragit till att de svenska hushållen och ekonomin kunde hantera den snabba stigningen av såväl räntor som inflation bättre än annars. Han anser att båda åtgärderna är motiverade även framöver, eftersom bostadspriserna och hushållens skuldsättning annars kan stiga, men att det ändå är rimligt att utvärdera dem.
”Åtgärderna har bidragit till att skapa en sund amorteringskultur”, sa Daniel Barr, som är generaldirektör på Finansinspektionen, under utfrågningen.
Han anser också att bolånetaket och amorteringskravet har varit positiva för hushållens skuldkvot.
Utredningen kring eventuella lättnader av amorteringskravet och höjt bolånetak har ännu inte skickats på remiss, och enligt tidigare uppgifter ska regeringen lägga fram sina förslag först till våren.