I december förra året fortsatte inflationen att sjunka tack vare lägre energipriser och höjda boräntor. Nu spekulerar experterna om när Riksbanken kan tänkas börja sänka styrräntan. Många är av åsikten att räntesänkningarna får vänta tills sent i vår eller i sommar, medan andra vill se att räntan sänks direkt för att bekämpa lågkonjunkturen.
Inflationen sjönk till 4,4 procent i december
Inflationen enligt konsumentprisindex (KPI) sjönk till 4,4 procent i december, vilket innebär en minskning med 1,4 procentenheter. Samtidigt minskade inflationen enligt konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) till 2,3 procent i december från 3,6 procent i november. Det är de lägsta siffrorna sedan sommaren 2021, men ändå en mindre nedgång än vad analytikerna hade förutsett. En bidragande anledning till den fortsatt sjunkande inflationen är elpriserna, som var väsentligt lägre i december 2023 än under samma månad 2022, samt de höjda boräntorna. Men samtidigt som elpriserna har minskat har både hushållsvaror, resor och kläder blivit dyrare.
Ekonomerna tror på räntesänkningar i vår eller sommar
Tidigare har experter gissat på att Riksbanken ska sänka räntan redan under årets första kvartal, men enligt SEB:s chefsekonom Jens Magnusson kan räntesänkningarna dröja till våren eller försommaren. Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, är av samma åsikt. Hon tror att det kan dröja ett halvår tills Riksbanken börjar sänka räntan. Finansminister Elisabeth Svantesson har också uttalat sig om de senaste inflationssiffrorna, och anser att inflationen fortfarande är hög även om den är på väg ner. Det finns en osäkerhet eftersom energipriserna kan gå upp, och att även internationella faktorer kan påverka inflationen framöver.
Svenskt Näringsliv vill att räntan sänks direkt
Representanter för organisationen Svenskt Näringsliv är däremot av åsikten att räntan bör sänkas direkt, eller senast i mars, eftersom inflationen tydligt är på väg ner. ”Gör man det har Sverige chans till en mjuklandning av lågkonjunkturen” skriver Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt. Han anser att penningpolitiken ska styras efter den förväntade framtida inflationen i stället för de aktuella inflationssiffrorna, och att kampen mot inflationen med största sannolikhet är över för den här gången. Enligt Daunfeldt är den största ekonomiska risken för tillfället lågkonjunkturen, och därför är räntesänkningar just nu viktigare än att fortsätta bekämpa inflationen.
