Bundna bolån är dyra att lösa, men nu föreslås en ny beräkningsmodell som kan spara bolåntagarna tusentals kronor jämfört med idag.
Dyr affär att bryta bundna bolån
De som har ett bundet bolån behöver betala en så kallad ränteskillnadsersättning för att kunna lösa det i förtid. I takt med att räntan har höjts de senaste åren har ersättningen också stigit i höjden, och därför har bankernas metoder för att avgöra storleken på ersättningen ifrågasatts. Idag jämförs hushållets bolåneränta med en jämförelseränta som beräknas utifrån det aktuella ränteläget för bostadsobligationer. Ju större skillnad, desto högre blir ränteskillnadsersättningen.
Finansinspektionen vill se en förändring av systemet
Finansinspektionen anser att den höga kostnaden för att lösa bundna bolån hämmar rörligheten på bolånemarknaden. I en utredning från 2022 föreslogs att regeringen skulle göra det mer fördelaktigt att förtidsinlösa bostadslån. Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr förklarar varför: ”ersättningen påverkas av hur du har förhandlat med din bank när du tecknade bolånet. Det är både fördelningsmässigt orättvist mellan olika individer och framför allt så överkompenseras bankerna i genomsnitt.”
Förslag på ny beräkningsmodell
Nu har ett förslag på en ny beräkningsmodell för bankerna lagts fram, vilken Finansinspektionen kommer att godkänna i sitt remissvar. Förslaget innebär att bankerna ska räkna ut ersättningen som ska betalas för att bryta ett bundet bolån utifrån skillnaden mellan swapräntan för den period när bolånet tecknades, och den period när kunden vill bryta bolånet. ”Det innebär att man tittar på marknadsräntorna och bankerna får kompensation för ränteförändringarna där, i stället för som i dag där de också får kompensation för någon slags kreditriskpremie som är orimlig att kunden ska stå för.” säger Daniel Barr.
Det nya förslaget kan innebära att ett hushåll som vill bryta ett bundet bolån kan spara tusentals, eller till och med tiotusentals, kronor jämfört med tidigare. Den nya beräkningsmodellen kan börja gälla från den 1 januari 2025 om regeringens proposition går igenom i riksdagen.
