Det kan bli billigare att lösa bundna bolån framöver

Det kan bli billigare att lösa bundna bolån framöver

Bundna bolån är dyra att lösa, men nu föreslås en ny beräkningsmodell som kan spara bolåntagarna tusentals kronor jämfört med idag.

Dyr affär att bryta bundna bolån

De som har ett bundet bolån behöver betala en så kallad ränteskillnadsersättning för att kunna lösa det i förtid. I takt med att räntan har höjts de senaste åren har ersättningen också stigit i höjden, och därför har bankernas metoder för att avgöra storleken på ersättningen ifrågasatts. Idag jämförs hushållets bolåneränta med en jämförelseränta som beräknas utifrån det aktuella ränteläget för bostadsobligationer. Ju större skillnad, desto högre blir ränteskillnadsersättningen.

Finansinspektionen vill se en förändring av systemet

Finansinspektionen anser att den höga kostnaden för att lösa bundna bolån hämmar rörligheten på bolånemarknaden. I en utredning från 2022 föreslogs att regeringen skulle göra det mer fördelaktigt att förtidsinlösa bostadslån. Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr förklarar varför: ”ersättningen påverkas av hur du har förhandlat med din bank när du tecknade bolånet. Det är både fördelningsmässigt orättvist mellan olika individer och framför allt så överkompenseras bankerna i genomsnitt.”

Förslag på ny beräkningsmodell

Nu har ett förslag på en ny beräkningsmodell för bankerna lagts fram, vilken Finansinspektionen kommer att godkänna i sitt remissvar. Förslaget innebär att bankerna ska räkna ut ersättningen som ska betalas för att bryta ett bundet bolån utifrån skillnaden mellan swapräntan för den period när bolånet tecknades, och den period när kunden vill bryta bolånet. ”Det innebär att man tittar på marknadsräntorna och bankerna får kompensation för ränteförändringarna där, i stället för som i dag där de också får kompensation för någon slags kreditriskpremie som är orimlig att kunden ska stå för.” säger Daniel Barr.

Det nya förslaget kan innebära att ett hushåll som vill bryta ett bundet bolån kan spara tusentals, eller till och med tiotusentals, kronor jämfört med tidigare. Den nya beräkningsmodellen kan börja gälla från den 1 januari 2025 om regeringens proposition går igenom i riksdagen.

Caroline Andre

Caroline Andre

Skribent

Caroline är en mångsidig skribent med ekonomiutbildning på universitetsnivå. Hon har lång erfarenhet av att skriva texter inom ekonomi och ett särskilt intresse för privatekonomiska frågor.

Senaste ekonominyheterna

Högre bostadskostnader att vänta framöver

Högre bostadskostnader att vänta framöver

Inflationstakten enligt KPI i januari var 5,4 procent, och hela 2,3 procentenheter orsakades av stigande räntekostnader för hushållens bolån. "Boendekostnaderna ökad

Mindre risk för fortsatt hög inflation

Mindre risk för fortsatt hög inflation

I måndags offentliggjorde SCB inflationssiffrorna för januari. Inflationstakten enligt KPI var 5,4 procent under förra månaden, vilket kan jämföras med 4,4 procent i

Hushållens disponibla inkomst har minskat

Hushållens disponibla inkomst har minskat

Nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att den disponibla medianinkomsten för alla hushåll i Sverige sjönk med 3,3 procent från 2021 till 2022. Med hä

Förslag på ändring av a-kassan

Förslag på ändring av a-kassan

Det aktuella förslaget innebär att ersättningen ska sänkas med 10 procent efter 100 dagar med a-kassa, och sedan sänkas ytterligare 5 procent efter 200 dagars arbets

IMF varnar Riksbanken för att sänka styrräntan för tidigt

IMF varnar Riksbanken för att sänka styrräntan för tidigt

Riksbankens många räntehöjningar har gjort att den tidigare höga inflationen har sjunkit. Mellan december 2022 och december 2023 var inflationen enligt KPIF (konsume

Matpriserna stiger igen

Matpriserna stiger igen

Sedan nästan ett år tillbaka har prisutvecklingen på livsmedel minskat, och i stort sett följt Riksbankens inflationsmål på 2 procent årligen. Men i januari ökade ma

Senast uppdaterad: 22 januari 2024