Regeringen överväger höjt bolånetak till 90% för att underlätta bostadsköp

Regeringen överväger höjt bolånetak till 90% för att underlätta bostadsköp

För att minska de svenska hushållens överskuldsättning och göra det lättare att komma in på bostadsmarknaden överväger regeringen att höja bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Man ser även på möjligheten att avskaffa ränteavdraget för lån utan säkerhet, vilket inkluderar blancolån.

Fler finansierar sina bostäder med blancolån

Bolånetaket på 85 procent, som infördes år 2010, innebär att bolåntagarna själva behöver finansiera minst 15 procent av köpet av en bostad med egna pengar eller blancolån. Regeringen ser nu att allt fler lånar via blancolån på grund av de höga bostadspriserna, och vill därför höja bolånetaket till 90 procent.

Antalet blancolån har ökat med 100 miljarder kronor de senaste tio åren, vilket är mer än en fördubbling jämfört med föregående tioårsperiod. “En höjning av bolånetaket skulle kunna sänka tröskeln för att fler ska komma in på den ägda bostadsmarknaden och samtidigt minska drivkrafterna att ta blancolån”, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.

Ränteavdraget kan avskaffas

I samband med att en höjning av bolånetaket ses över planerar regeringen också att avskaffa ränteavdraget för lån utan säkerhet. Ett exempel på ett sådant lån är just blancolån, och målet är att trappa ner ränteavdraget fram till den 1 januari 2026 då det är tänkt att slopas helt. Däremot finns det inga planer på att avskaffa ränteavdraget för bostadslån. “Ränteavdragen är mycket betydelsefulla för hushållen, att ta bort eller trappa av dem skulle vara väldigt dyrt för hushållen”, säger finansminister Niklas Wykman.

Delade meningar bland experterna

Det nya förslaget om ett sänkt bolånetak tas emot med blandade reaktioner bland landets privatekonomer. “Jag tycker att det är bra att man sänker trösklarna. Det finns fler aspekter man skulle kunna kolla på, bland annat amorteringskravet för just den här målgruppen. Men det är ett bra förslag. Vi har ju sett att just blancolån används i det här syftet och då blir det mycket dyrare”, säger Sharon Lavie, sparekonom på Lendo. Även Tor Borg, som är analyschef på Citymark Analys och Byggfakta, anser att regeringen bör fokusera på amorteringskraven.

Swedbanks privatekonom Arturo Arques påpekar också att det krävs mer för att lösa problemet med överskuldsättning. Han föreslår bland annat ett nationellt register över hushållens skuldsättning, striktare kreditbedömningar och höjda ränteavdrag för unga förstagångsköpare.

Förslaget om höjningen av bolånetaket ska nu utredas av Finansinspektionen, medan utfasningen av ränteavdraget för lån utan säkerhet ska skickas ut på remiss och kan presenteras redan i årets höstbudget.

Caroline Andre

Caroline Andre

Skribent

Caroline är en mångsidig skribent med ekonomiutbildning på universitetsnivå. Hon har lång erfarenhet av att skriva texter inom ekonomi och ett särskilt intresse för privatekonomiska frågor.

Senaste ekonominyheterna

Högre bostadskostnader att vänta framöver

Högre bostadskostnader att vänta framöver

Inflationstakten enligt KPI i januari var 5,4 procent, och hela 2,3 procentenheter orsakades av stigande räntekostnader för hushållens bolån. "Boendekostnaderna ökad

Mindre risk för fortsatt hög inflation

Mindre risk för fortsatt hög inflation

I måndags offentliggjorde SCB inflationssiffrorna för januari. Inflationstakten enligt KPI var 5,4 procent under förra månaden, vilket kan jämföras med 4,4 procent i

Hushållens disponibla inkomst har minskat

Hushållens disponibla inkomst har minskat

Nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att den disponibla medianinkomsten för alla hushåll i Sverige sjönk med 3,3 procent från 2021 till 2022. Med hä

Förslag på ändring av a-kassan

Förslag på ändring av a-kassan

Det aktuella förslaget innebär att ersättningen ska sänkas med 10 procent efter 100 dagar med a-kassa, och sedan sänkas ytterligare 5 procent efter 200 dagars arbets

IMF varnar Riksbanken för att sänka styrräntan för tidigt

IMF varnar Riksbanken för att sänka styrräntan för tidigt

Riksbankens många räntehöjningar har gjort att den tidigare höga inflationen har sjunkit. Mellan december 2022 och december 2023 var inflationen enligt KPIF (konsume

Matpriserna stiger igen

Matpriserna stiger igen

Sedan nästan ett år tillbaka har prisutvecklingen på livsmedel minskat, och i stort sett följt Riksbankens inflationsmål på 2 procent årligen. Men i januari ökade ma

Senast uppdaterad: 14 februari 2024