De senaste åren har de svenska hushållens disponibla inkomst sjunkit, och den största anledningen är inflationen. Minskningen ses i nästan alla kommuner. Mest drabbade var ensamstående män med barn, medan ensamstående kvinnor utan barn klarade sig förhållandevis bra.
Priserna ökade mer än inkomsterna
Nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att den disponibla medianinkomsten för alla hushåll i Sverige sjönk med 3,3 procent från 2021 till 2022. Med hänsyn till inflationen minskade hushållens disponibla inkomst med nästan 15 000 kronor mellan de två åren, och under 2022 låg den disponibla medianinkomsten i Sverige på 423 000 kronor.
”Det är just inflationen som är den främsta förklaringen till den stora minskningen av hushållens disponibla inkomster under 2022” - Peter Gärdqvist, utredare på SCB
Minskning i nästan alla kommuner
Hushållens disponibla medianinkomst sjönk i nästan alla kommuner. Den största minskningen sågs i Nykvarn med 5,5 procent. Där var skillnaden i disponibel inkomst 34 000 kronor mellan 2021 och 2022. Andra kommuner med stort tapp i disponibel inkomst var Gagnef, Överkalix, Vännäs, Linköping, Lomma, Bromölla, Vårgårda, Katrineholm och Malå.
I ett fåtal kommuner ökade i stället hushållens disponibla medianinkomst. Den största ökningen sågs i Strömstad, med 2,3 procent. Men även i Eda, Essunga och Sävsjö ökade den disponibla medianinkomsten mellan 2021 och 2022. Den grupp som står för den största nedgången i disponibel inkomst är ensamstående föräldrar med barn mellan 0-19 år. Bland ensamstående män med barn minskade den disponibla medianinkomsten med hela 4,7 procent 2022. Däremot var minskningen endast 1,6 procent för ensamstående kvinnor utan barn.
När man i stället ser på siffrorna utifrån län så stod Uppsala län för den största minskningen av den disponibla medianinkomsten med 3,9 procent, eller mer än 17 000 kronor mellan 2021 och 2022.
En stor anledning till skillnaden mellan kommunerna är sammansättningen av hushållen. Den disponibla inkomsten blir nämligen högre i kommuner där många är sammanboende, medan den blir lägre i kommuner med många singelhushåll.
Även hushållens ekonomiska standard sjönk
När man tittar på hushållens disponibla inkomster i relation till hur många vuxna och barn som bor i hushållet kallas det för hushållens ekonomiska standard. Det ger ett bättre mått för jämförelse av hushåll med olika storlek. Den ekonomiska standarden bland svenska hushåll ökade faktiskt med 5 procent mellan 2021 och 2022, men efter att hänsyn tagits till inflationen sågs i stället en minskning med 3,2 procent. Det är den första gången sedan 90-talskrisen som den ekonomiska standarden har minskat, enligt SCB.
Bättre utsikter framöver
Än så länge finns det inga siffror från 2023 att jämföra med, men utifrån data från det tredje kvartalet verkar det som att utvecklingen gick sidledes under förra året. Utsikterna inför kommande år ser däremot något bättre ut.
”Statistiken är ju bakåtblickande, vill man vara lite optimistisk och se med lite tillförsikt på framtiden bör ju lägre inflation och högre reallöneökningar, i kombination med en hyfsat robust arbetsmarknad, stötta hushållen framöver” - SEB i ett morgonbrev
