Efter att Fed och ECB höjde sina styrräntor under förra veckan räknade många ekonomer med att svenska Riksbanken skulle göra likadant, och i torsdags kom det väntade beskedet att Riksbanken höjer räntan med 0,5 procentenheter. Det innebär att styrräntan nu ligger på 3 procent.

Högsta räntenivån på mycket länge

Riksbankens höjning innebär att räntan nu ligger på den högsta nivån på hela 15 år på grund av den höga inflationen. ”Det är viktigt att inflationen vänder tydligt ned i år” sa den nya riksbankschefen Erik Thedéen under presskonferensen som hölls efter räntebeskedet. Både hushåll, företag och samhällsekonomin påverkas av inflationen, mer än vad de stigande räntorna gör, enligt Thedéen: ”Den höga inflation som vi haft under 2022 och kommer att ha en del av 2023 gröper ur hushållens köpkraft med laserprecision”. Inflationen gör det också svårt för företag och hushåll att planera sin ekonomi.

Riksbankens förhoppning är att räntehöjningen ska leda till en minskad inflation som så småningom stabiliserar sig kring målet på 2 procent under 2024. Samtidigt väntas beslutet minska de svenska hushållens konsumtion. Många företag och hushåll har svårt att få ekonomin att gå ihop på grund av både höga räntekostnader och stigande priser, men enligt Riksbanken kommer situationen att bli ännu svårare om man inte lyckas minska inflationen. Då kan man behöva genomföra ännu större penningpolitiska åtstramningar framöver.

Ytterligare höjningar att vänta

Det räcker förmodligen inte med en ränta på 3 procent för att uppnå Riksbankens mål för inflationen. De flaggar nämligen redan nu för att styrräntan sannolikt kan komma att höjas ännu mer under våren. ”Vi signalerar att räntan kommer att höjas mer i vår med 25 eller 50 räntepunkter”, sa Erik Thedéen. Det skulle därmed innebära en ränta på 3,25 till 3,5 procent.

Anledningen till att ytterligare höjningar kan väntas är att decembers inflation var högre än förväntat, strax över 10 procent, och att den fortsätter att stiga även efter att man tagit hänsyn till de ovanligt höga energipriserna. Den svaga kronan kan dock göra det svårare att minska inflationen. På grund av detta ska Riksbanken sälja statsobligationer för att försöka stärka kronan mot andra valutor från och med april. Det kommer förmodligen att öka mängden lätt omsättningsbara tillgångar samt göra att de riskfria marknadsräntorna stiger. Det kan öka intresset från utländska företag och privatpersoner att investera i svenska tillgångar, vilket i sin tur kan bidra till att stärka kronan.

Delade meningar från experterna

Även om de flesta ekonomer förväntade sig en höjning av styrräntan med 0,5 procent så är inte alla eniga om att det var rätt beslut. ”En styrränta på 3,0 riskerar att knäcka ekonomin för de redan pressade hushållen, dra oss ned i djupare lågkonjunktur och högre arbetslöshet. Utan någon märkbar effekt på inflation”, skriver LO:s chefsekonom Laura Hartman.

Enligt SEB-ekonomen Robert Bergqvist är höjningen däremot ett ”dystert men nödvändigt besked”, medan professor emeritus i nationalekonomi Peter Englund vid Handelshögskolan i Stockholm säger att Riksbanken bör ta det lugnt med fler räntehöjningar framöver.

Redan innan dubbelhöjningen i torsdags har Riksbanken fått kritik för att åtstramningen av ekonomin går för snabbt. Experter menar att det kan göra lågkonjunkturen värre och därigenom öka arbetslösheten. Samtidigt tycker andra ekonomer att de snabba höjningarna är nödvändiga innan inflationen blir värre.

Det återstår att se om det blir ytterligare en höjning i april vid nästa räntebesked, men om inte inflationen har minskat innan dess är det troligt att Riksbanken väljer att fortsätta med räntehöjningarna.

Efter det nya räntebeskedet stärktes kronan med åtta öre mot dollarn och sju öre mot euron, medan de svenska marknadsräntorna steg cirka 5 punkter.