Under andra kvartalet i år minskade Sveriges BNP mer än väntat, trots att det ekonomiska läget i landet förbättrades i juni. Den låga BNP-siffran ökar förväntningarna på en sänkning av styrräntan nästa månad.
Lägre BNP-siffror än väntat
Enligt preliminära siffror från SCB minskade Sveriges BNP med 0,8 procent under andra kvartalet, trots att ekonomin förbättrats i juni.
”Sveriges ekonomi växte i juni, men utvecklingen för kvartalet som helhet tyngdes ner av svaga siffror för april”, säger Mattias Kain Wyatt som är nationalekonom på SCB.
Jämfört med andra kvartalet förra året var BNP-siffran oförändrad. Flera experter hade räknat med att BNP i stället skulle öka under perioden, däribland SEB som förutspådde en ökning med 0,3 procent. Däremot ökade Sveriges BNP med 0,9 procent i juni jämfört med föregående månad, och med 1,9 procent jämfört med juni förra året.
Hushållens konsumtion sjönk
SCB:s aktuella siffror indikerar också att de svenska hushållens konsumtion minskade under årets andra kvartal. Däremot ökade exporten av varor, medan importen avtog på grund av minskad efterfrågan. Detaljhandelns försäljningsvolym minskade också med 0,3 procent i juni jämfört med föregående månad, och med 0,1 procent i jämförelse med samma månad förra året. Därmed har försäljningen i detaljhandeln legat på ungefär samma nivå i långt över ett år, och siffrorna är fortfarande väsentligt lägre än innan pandemin.
Ökade förväntningar på räntesänkning i augusti
Den oväntat låga BNP-siffran bidrar till att fler förväntar sig att Riksbankens nästa räntesänkning sker redan i augusti. I maj sänktes styrräntan för första gången på åtta år, och ytterligare en sänkning kan snabbt ge positiva effekter på den svenska ekonomin. Det beror inte minst på att många har bolån med variabel ränta och korta bindningstider, vilket gör ekonomin extra räntekänslig.
”Vi uppskattar att räntan sänks igen redan under nästa månad”, säger Kim Blindbæk som är seniorekonom på danska Sydbank.
SEB:s chefsekonom Jens Magnusson tror också att en sänkning i augusti är en “rimlig prognos”, och att den låga BNP-siffran kan få Riksbanken att bli tydligare kring kommande sänkningar.