Ränta - så fungerar det

Vad är ränta?

Man kan enkelt säga att ränta är det som beskriver priset en person betalar för de pengar man lånar från en låntagare. Om du å andra sidan är personen som sparar pengar och har pengarna på ett sparkonto är räntan den avkastning du kan räkna med och som betalas ut till dig som lånar ut pengar.

Det är marknadsräntor som styr räntesatsen medan det är långivare som sätter självaste räntan. Beroende på riskkalkylen som långivaren kommer att göra är detta något som påverkar räntan du beräknas betala.

Det finns flera olika typer av ränta, här är några exempel

• Effektiv ränta
• Nominell ränta
• Ränta på ränta
• Kreditkort och ränta

Effektiv ränta

Kort och koncist kan man säga att effektiv ränta är en sammanräkning av räntor för lån som uttrycks i procentsats. Det är som ett slags jämförelsepris mellan krediter för konsumenter. Förslagsvis kan ett lån ha en låg årsränta men fortfarande ha höga avgifter som gör det dyrare än ett lån med nominell ränta som är högre.

När du räknar på en effektiv ränta så inkluderar det uppläggningsavgift, årsavgift, aviavgift etc. Om du vill jämföra olika konsumentkrediter är det alltså bättre att använda en effektiv ränta.

En effektiv ränta kommer aldrig att exakt visa på hur mycket ett lån kommer att kosta dig. Vissa långivare väljer att helt slopa årsavgiften och. Detta resulterar i att den effektiva räntan blir lägre första året. När avgiften läggs på nästkommande år kommer räntan öka då avgiften läggs på igen.

Nominell ränta

Detta är grundläggande ränta som en låntagare betalar och beräknas på ett år. Denna ränta går även under namnet årsränta och representerar den procentuella räntan som skall betalas per år utan eventuella avgifter (motsatsen till effektiv ränta).

Därför är det viktigt att du är extra uppmärksam när du jämför lån med nominell ränta och att du håller utkik efter dolda kostnader.

Ha alltså som tumregel att när du jämför de olika lånen så ska du kolla på effektiva räntan. Det är dock viktigt att du är medveten om vad de olika räntorna står för. I slutändan kan du med denna information försöka teckna det bästa lånet för dig.

Ränta på ränta

Du hör ofta ränta på ränta när det pratas om effektiv ränta för sparande då man inkluderar effekten som ränta på ränta har. Den räntan som ges ut för ditt sparande förutsatt att det återinvesteras, gör att sparande och din effektiva ränta blir högre.

Detta är så klart positivt och du kan räkna med att ditt sparande kommer accelerera i och med att det blir som en snöbollseffekt.

Ränta på kreditkort

De flesta gånger skall man försöka att undvika ränta på kreditkort, men det betyder dock inte att räntan inte existerar. Med vetskap om att det finns kan du undvika att betala ränta på kreditkort.

Så som det fungerar är att du använder ditt kreditkort på en månad där varje inköp samlas på en faktura som skickas ut i slutet på månaden. Vanligen har du en räntefri återbetalningsperiod på denna faktura som vanligtvis är mellan 30 – 60 dagar.

Ett annat alternativ är att banken erbjuder delbetalning där du alltså inte betalar hela fakturan i slutet på månaden.

En löpande kreditränta tillkommer om du inte har betalat pengarna inom den givna räntefria perioden, som du är skyldig.

Tänk på att kreditkort inte bör användas som något slags lån då räntorna ofta är betydligt högre än låt säga ett privatlån. Vi på Ekonomival rekommenderar att du alltid försöker betala hela din kreditfaktura i slutet på månaden och försöker få in detta som en god vana.

Kreditkort får ibland ett dåligt rykte beroende på i vilket sammanhang det gäller. Något som är positivt med kreditkortsanvändning (så länge du sköter dina betalningar) är att det kommer med en del fördelar såsom kreditpoäng, bonusar samt rabatter.

Realränta

En realränta reflekterar och tar hänsyn till inflationen och är något som till exempel nominella räntan inte gör. Om det sker stora prishöjningar på marknaden och på diverse produkter konsumenter brukar på daglig basis används realränta genom att exkludera inflationen från ekvationen.

Även om det är surt när ens pengars köpkraft minskar och faktumet att inflation kommer och går, är det ovanligt att banker räknar på realränta i och med att det är svårt att förutse på längre sikt.

Fast eller rörlig ränta

Om ditt låneavtal är bestämt med en fast ränta innebär det att räntan som är sagd från det att avtalet skrivs är den ränta som gäller under lånets hela räntebindningstid där samma ränta är konstant vid varje inbetalning av lånet.

Om du istället har en rörlig ränta så styrs denna av förändringar på räntemarknaden. Du kan alltså räkna med att betala olika räntor från en månad till en annan. Privatlån erbjuds vanligtvis med rörlig ränta. Hur länge man binder en rörlig ränta varier men det är vanligt att perioden är på minst 3 månader.

Om du har tagit ett större lån, såsom ett bolån, är sannolikheten stor att du har tecknat med fast ränta.

Höjningar av ränta – räntehöjning

Är du låntagare hos en bank så finns det vissa skyldigheter banken har till dig när det kommer till räntehöjningar. Det är dock långivaren som bestämmer räntan men det finns regler och avtal som skrivs för hur en bank får agera med rörliga räntor.

Det finns flera anledningar till att en bank väljer att höja räntan, dock måste det finnas giltiga skäl till detta, såsom att styrräntan har höjts av Riksbanken. Det skall vara anledningar som annars har varit svåra att förutse vid tidpunkten då kontraktet skrevs.

Allmänt om ränta

Oftast är låneräntan högre än sparräntan. Det är för att det är en större risk att låna än att spara. Är låneräntan låg blir även sparräntan låg eftersom att bankerna tjänar på räntor som gynnar dem, alltså låneräntor. Om skillnaden mellan låneräntorna och sparräntorna är för liten så tjänar bankerna ingenting på dem och de riskerar konkurs. Därför hålls också sparräntorna nere när låneräntorna är låga.

Men låga sparräntor är inte något som konsumenterna påverkas negativt av, så länge låneräntorna också är låga. De hade påverkats mer om låneräntan var hög och sparräntan låg eftersom att glappet mellan dem blir större. För att minska glappet kan det vara en bra idé att ha olika banker. Exempelvis genom att låna pengar från en bank med låga låneräntor och spara pengar i en bank med höga sparräntor. Då gynnas konsumenten i större utsträckning.

Styrräntan

Det som bestämmer marknadsräntorna (alltså så som räntorna ser ut för tillfället) är styrräntan. Är styrräntan hög blir också räntorna höga - både låneräntan och sparräntan. Det är därför en bättre idé att spara när räntan är hög och låna när räntan är låg. Styrräntan kallas så för att den styr de andra räntorna och styrs av Riksbanken. Det är alltså Riksbankens uppgift att se till att räntan håller sig på en bra nivå och att inflation stiger i en normal takt.

När räntan höjs eller sänks påverkar det marknadsräntorna vilket i sig påverkar konsumenternas köpkraft och i effekt efterfrågan. En hög ränta gör därför att konsumenterna konsumerar mindre eftersom att de inte har pengar över till att konsumera mycket. Det stävjar alltså inflation, vilket gör att pengarnas värde inte fortsätter att minska. Styrräntan påverkar därför både marknadsräntorna och inflationen.

Styrräntan i Sverige just nu

Styrräntan från Riksbanken är just nu satt till 4 %. Ovan graf uppdateras automatiskt från Riksbanken via Macrobond.

Detta påverkar räntan

• Situation i Sverige och omvärlden - Om inflationen ökar så kommer Riksbanken att höja räntan för att motverka det. Det gör att allting blir dyrare och det blir mer attraktivt att spara. Höga räntekostnader på lån gör även att få vill konsumera.
• Bankerna höjer räntan - Bankerna kan också höja räntan om det visar sig att värdet på tillgångarna faller. Eftersom tillgångarna ofta används som säkerhet vid lån (som exempelvis ett hus) så blir bankerna mindre benägna att låna ut pengar eftersom att värdet på säkerheten sjunker. För att motverka risken för banken höjs alltså räntan. Det är sällan som flera tillgångar tappar i värde samtidigt, men det brukar göra det när räntan är hög eftersom att den framtida avkastningen påverkas av räntan. Det är alltså en ond spiral där en hög ränta påverkar tillgångarna negativt, vilket gör att räntan blir ännu högre.
• Förväntade förändringar - Räntan kan ändras utan att Riksbanken rör styrräntan. Då har det ofta att göra med spekulation på marknaden och en förväntning om att Riksbanken kommer att höja eller sänka styrräntan. Det kan göra att marknadsräntorna också höjs eftersom att läget är osäkert och det finns en finansoro. Men det kan också göra att räntorna sänks om finansoron minskar.
• Det kan också vara så att räntan förändras på grund av ändrade konkurrensförhållanden. Det kan ha kommit ny lagstiftning eller nya krav och regleringar från myndigheter som gör att bankens rutiner måste ändras för att främja konkurrens. Banker får enligt lag nämligen inte ha monopol (vilket innebär att de konkurrerat ut alla andra aktörer och kan sätta räntan etc. precis som de vill) vilket innebär att de kan bli tvingade att ändra sina rutiner så att andra banker också har chans att få kunder.

När det kommer till konsumentens privata ränta är det även kreditvärdigheten som påverkar vilken ränta som personen kommer att få. Har personen en bra kreditvärdighet med inga betalningsanmärkningar och en hög inkomst är det möjligt att låna till en lägre ränta, medan en dålig kreditvärdighet leder till en hög ränta. De flesta banker har oftast ett “räntespann” (exempelvis 5% - 16%) som de sätter räntan från.

Någon som har en god kreditvärdighet får därför en ränta runt 5% (men inte lägre än så), medan någon med en dålig kreditvärdighet kan max få en ränta på 16%, då det är den bankens maximala räntespann. Räntespannet är som sagt influerat av styrräntan och en höjd styrränta leder oftast till att både lägsta-räntan och högsta-räntan höjs.

Sammanfattning

Räntan är kostnaden för att låna pengar av någon annan. Därför finns det både sparränta och låneränta. Sparräntan är egentligen bankens låneränta men eftersom ett sparande inte är ett lånade av pengar på samma sätt som ett vanligt lån är så kallas det för sparränta. Dessa räntor, tillsammans med alla andra räntor, påverkas av styrräntan, vilket innebär att räntorna går upp om styrräntan höjs och minskar om styrräntan gör det. När Riksbanken har ändrat till en hög ränta är det därför ett bra tillfälle att spara pengarna då sparräntan är högre.

Styrräntan påverkar alla räntor och styrs av Riksbanken. Riksbanken kan alltså styra konsumtionen i samhället beroende på om befolkningen bör konsumera mer eller mindre. En låg styrränta gynnar konsumtionen medan en hög styrränta gynnar sparandet. Men förutom styrräntan kan även andra saker påverka den generella räntan. Exempelvis genom att tillgångarnas värde faller eller att det är en oro (eller en förväntad oro) på finansmarknaden. Den kan även förändras om bankerna själv höjer räntan eller om bankerna bryter mot konkurrenslagen och måste ändra räntorna.

Det finns alltså ganska många olika anledningar till att räntan höjs och sänks. De allra vanligaste är dock är världsläget och Sverigeläget påverkar, eftersom att det påverkar om det är högkonjunktur eller lågkonjunktur och det i sin tur påverkar hur mycket befolkningen konsumerar.