Vad innebär en lågkonjunktur?

Då går ett land in i lågkonjunktur

Ett land går in i en lågkonjunktur när efterfrågan på varor och tjänster successivt minskar. Det kan exempelvis ha och göra med inflation eller att färre vill konsumera av olika anledningar. När konsumtionen minskar leder också det till arbetslöshet eftersom att företagen inte får in pengar för sina varor. Det blir därför en ond spiral där arbetslöshet leder till att ännu färre konsumerar.

Vid lågkonjunkturer blir det därför extra tydligt hur konsumtionen och produktionen är beroende av varandra för att undvika att konjunkturen hamnar på en låg nivå.

Kännetecken för en lågkonjunktur

Det finns vissa saker som kännetecknar en lågkonjunktur, följande är några exempel på det:

• Det blir en låg efterfrågan på varor och tjänster. Detta är för att köpkraften minskar och hushållen är rädda för konsumera. Detta kan bero på exempelvis oroligheter i världen.
• Anställda förlorar sina jobb. Eftersom att hushållen konsumerar mindre så får inte företagen in intäkter för sina produkter och tjänster. Det gör att företagen inte kan betala ut löner till sina anställda och de tvingas sluta.
• Ökad arbetslöshet bidrar till en ond spiral då hushållen inte kan konsumera.
• Staten får in mindre skatt då färre varor säljs och färre personer jobbar.
• Aktiemarknaden faller. Aktiemarknaden brukar påverkas av att produktionen hos företagen minskar. Detta är något som påverkar alla aktieägare negativt, vilket påverkar alla privatpersoner som äger aktier.
• Det är svårare att ta lån och investera. När hushållens pengar minskar, minskar även möjligheten att ta lån och investera. Detta påverkar bostadsmarknaden negativt och bostadspriserna sjunker. Det påverkar även tillväxten negativt då det investeras i färre företag och start-ups.

Varför sker det?

Det finns några olika anledningar till att ett land går in i en lågkonjunktur. Dessa anledningar brukar dessutom oftast samverka, vilket kan snabba på processen. Ökade priser kan leda till lågkonjunktur eftersom att lönerna inte räcker till lika många köp längre och köpkraften minskar. Det kan även vara så att styrräntan är hög, vilket påverkar så att alla andra räntor också är höga. Höga räntor leder till färre lån, färre investeringar, färre konsumtion och att färre företag anställer.

Det kan även vara så att produktionskostnaden har ökat väldigt mycket eller att det finns en stor åtgång på råvaror som gör att priset på dessa ökar. Det kan leda till högre priser och eventuellt arbetslöshet om konsumenterna inte kan möta de högre priserna.

Vad kan man göra för att hejda lågkonjunkturen?

För att stävja lågkonjunkturen finns det vissa saker som staten kan göra. Staten kan försöka stimulera ekonomin genom att ge ut fler bidrag eller sänka skatterna. Det gör så att hushållen får mer pengar över att konsumera för och det ökar köpkraften. Riksbanken kan i sin tur sänka styrräntan, vilket gör så att alla andra räntor sänks. Då får hushållen mer pengar över och lågkonjunkturen vänder. Det är främst Riksbanken som ansvarar för penningpolitiken i Sverige och det är deras uppgift att se till att ekonomin håller sig på en stabil nivå.

Om samhället inte lyckas vända den negativa trenden kan det leda till mer långsiktiga konsekvenser. Om konjunkturen är låg så pass länge att landets BNP sjunker kraftigt kan det leda till recession. Recession innebär att det blir en avmattning på landets ekonomi och BNP:n har stadigt minskat i ett halvår eller mer. Om recessionen blir långvarig brukar det kallas för depression. En depression är en väldigt djup lågkonjunktur och brukar vara långvarig och kraftig. Exempel på stora depressioner i världen är Börskraschen på 30-talet och Finanskrisen under 2007 - 2008. Det ledde till stor påverkan i flera länders ekonomi och ledde till ett försämrat världsläge även under en lång tid efter depressionen.

Sammanfattning

Lågkonjunktur är när aktiviteten i ekonomin nästintill avstannar och färre konsumerar. Det har att göra med att köpkraften för hushållen minskar och det kan vara till följd av högre priser, högre skatter eller kanske högre produktionskostnader för företagen. Det gör att hushållen konsumerar mindre och företagen får det svårare att sälja deras varor och tjänster. Det kan leda till arbetslöshet och den onda spiralen fortsätter.

För att stävja lågkonjunkturen är det främst staten och Riksbanken som kan göra något åt det. Staten kan öka bidragen och sänka skatterna och Riksbanken kan sänka styrränta. Båda dessa saker gör så att hushållen får mer pengar över och det gör att de kan konsumera mer. Genom att börja konsumera mer igen hejdas lågkonjunkturen och företagen får in mer pengar som de kan börja anställa för.

För att vända en lågkonjunktur behöver därför flera olika instanser i samhället samarbeta och hjälpa varandra. Fler bidrag gynnar konsumtionen, som gynnar företagen som kan börja anställa igen, som gynnar inkomsttagarna som får arbete. Det blir alltså som ett kretslopp där alla delarna i samhället påverkas av varandra.