Paus i Riksbankens räntehöjningar

Paus i Riksbankens räntehöjningar

Torsdagen den 22 november kom Riksbankens senaste räntebesked, och det blev första gången på 1,5 år som styrräntan behölls på samma nivå som vid det förra räntebeskedet. Det är ännu osäkert om det blir ytterligare räntehöjningar framöver, men nu får hushållen i alla fall lite andrum, samtidigt som utsikterna till fler försäljningar på bostadsmarknaden ser ljusa ut.

Styrräntan ligger kvar på samma nivå

Den svenska styrräntan steg från 0 procent i april i fjol, till hela 4 procent vid det senaste räntebeskedet i september. Så hög har räntan inte varit sedan 2008, och det nya ränteläget har medfört högre levnadskostnader för en majoritet av svenskarna. Därför var lättnaden stor hos många när Riksbanken i torsdags meddelande att styrräntan ligger kvar på samma nivå som tidigare.

Anledningen till de många räntehöjningarna det senaste året är att man försökt bromsa in den höga inflationen, och även om inflationen fortfarande är hög så har den minskat något jämfört med tidigare. ”Inflationen är fortsatt för hög och det kvarstår risker för att den inte ska fortsätta sjunka tillräckligt snabbt och stabiliseras vid målet. Men inflationen har sjunkit och inflationstrycket har dämpats tydligt. Direktionen har beslutat att lämna styrräntan oförändrad på 4 procent” står det i ett uttalande på Riksbankens hemsida.

Framtida räntebesked kan avgöra hur långvarig lågkonjunkturen blir

Inflationen har sjunkit från 10,2 procent på toppen till 4,2 procent, men om inflationsutsikterna försämras är Riksbanken beredd att höja styrräntan ytterligare i början av nästa år. För att inflationen ska minska ytterligare och stabiliseras omkring målet på 2 procent måste penningpolitiken fortsätta att vara åtstramande under förhållandevis lång tid framöver, enligt Riksbanken.

Nationalekonomen Klas Eklund på Mannheimer Swartling tror på en räntesänkning redan nästa år, och att det sedan kommer att bli normalt med en styrränta på 2-3 procent. Mycket tyder nämligen på att penningpolitiken inte kan stramas åt mer utan att lågkonjunkturen i den svenska ekonomin blir värre. ”Företagen behöver få en signal om att räntetoppen är nådd för att inte lägga varsel", säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv. Om arbetslösheten ökar ytterligare kan lågkonjunkturen bli långvarig. Därför är det senaste räntebeskedet det viktigaste på mycket länge, enligt chefsekonomen.

Den oförändrade styrräntan kan öka antalet försäljningar på bostadsmarknaden

Höjningen av styrräntan till hela 4 procent har inneburit rejält ökade boräntor för många svenskar. Att räntan nu lämnas oförändrad kan medföra att fler affärer görs på bostadsmarknaden, men däremot väntas priserna inte stiga inom den närmsta tiden. Bostadspriserna har minskat med omkring 10 procent för bostadsrätter och 13 procent för villor sedan toppen i fjol, medan antalet försäljningar har sjunkit med 25-30 procent.

Johan Engström, vd för Fastighetsbyrån, tror på ett ökat antal försäljningar framöver. ”Det kan sannolikt leda till att fler vågar ta steget på bostadsmarknaden och att antal bostadsaffärer ökar. Däremot tror jag fortfarande att priserna kan gå ner några procent till”, säger han i ett pressmeddelande. Den oförändrade styrräntan innebär att de rörliga boräntorna ligger kvar på samma nivå som tidigare, eller sjunker något framöver. Däremot har många låntagare fortfarande bundna lån som även sträcker sig in i nästa år. Men att styrräntan förmodligen har nått toppen är ändå positivt för de svenska hushållen eftersom de nu kan planera sin ekonomi mer långsiktigt.

Caroline Andre

Caroline Andre

Skribent

Caroline är en mångsidig skribent med ekonomiutbildning på universitetsnivå. Hon har lång erfarenhet av att skriva texter inom ekonomi och ett särskilt intresse för privatekonomiska frågor.

Senaste ekonominyheterna

Högre bostadskostnader att vänta framöver

Högre bostadskostnader att vänta framöver

Inflationstakten enligt KPI i januari var 5,4 procent, och hela 2,3 procentenheter orsakades av stigande räntekostnader för hushållens bolån. "Boendekostnaderna ökad

Mindre risk för fortsatt hög inflation

Mindre risk för fortsatt hög inflation

I måndags offentliggjorde SCB inflationssiffrorna för januari. Inflationstakten enligt KPI var 5,4 procent under förra månaden, vilket kan jämföras med 4,4 procent i

Hushållens disponibla inkomst har minskat

Hushållens disponibla inkomst har minskat

Nya siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att den disponibla medianinkomsten för alla hushåll i Sverige sjönk med 3,3 procent från 2021 till 2022. Med hä

Förslag på ändring av a-kassan

Förslag på ändring av a-kassan

Det aktuella förslaget innebär att ersättningen ska sänkas med 10 procent efter 100 dagar med a-kassa, och sedan sänkas ytterligare 5 procent efter 200 dagars arbets

IMF varnar Riksbanken för att sänka styrräntan för tidigt

IMF varnar Riksbanken för att sänka styrräntan för tidigt

Riksbankens många räntehöjningar har gjort att den tidigare höga inflationen har sjunkit. Mellan december 2022 och december 2023 var inflationen enligt KPIF (konsume

Matpriserna stiger igen

Matpriserna stiger igen

Sedan nästan ett år tillbaka har prisutvecklingen på livsmedel minskat, och i stort sett följt Riksbankens inflationsmål på 2 procent årligen. Men i januari ökade ma

Senast uppdaterad: 27 november 2023