Inkasso: så fungerar ett inkassokrav

Vad är inkasso?

Inkasso betyder att någon driver in en obetald skuld åt ett företag. När du inte har betalat en faktura i tid och inte heller efter en påminnelse, kan företaget själv eller ett inkassobolag skicka ett inkassokrav. Den som bedriver inkasso åt andra måste ha tillstånd och följa inkassolagen och god inkassosed. Sedan 1 januari 2024 är det Finansinspektionen som har tillsyn över inkassobolagen.

Ett inkassokrav är en allvarlig signal men ger ingen betalningsanmärkning. Betalar du, eller kommer överens om en avbetalningsplan, stannar ärendet där. Det är först om skulden går vidare till Kronofogden och fastställs i ett utslag som du riskerar en anmärkning.

Från faktura till Kronofogden, steg för steg

1. Faktura. Du får en faktura med ett sista betalningsdatum.
2. Påminnelse. Om du inte betalar skickar företaget ofta en påminnelse. En påminnelseavgift får bara tas ut om ni har avtalat om det i förväg, och bara en gång per skuld.
3. Inkassokrav. Företaget eller ett inkassobolag skickar ett skriftligt krav. Du ska få minst åtta dagar på dig att betala eller invända, räknat från att kravet skickades.
4. Betalningsföreläggande. Om du inte betalar kan borgenären ansöka hos Kronofogden. Du får då ett brev där du kan välja att betala eller bestrida.
5. Utslag. Om du inte svarar eller betalar fastställer Kronofogden skulden i ett utslag. Det fungerar som en dom.
6. Betalningsanmärkning och utmätning. Utslaget kan registreras som en betalningsanmärkning hos kreditupplysningsföretagen. Borgenären kan också begära att Kronofogden driver in skulden, till exempel genom löneutmätning.

Läs mer om vad som händer i varje steg i vad händer om jag inte betalar.

Vilka avgifter får tas ut?

Avgifterna är reglerade i lagen om ersättning för inkassokostnader och den tillhörande förordningen. Högre avgifter än så får inte läggas på skulden.

Kronofogdens ansökningsavgift betalar borgenären först, men den läggs till skulden och du får betala den om kravet fastställs.

Dröjsmålsränta

Om inget annat har avtalats är dröjsmålsräntan enligt räntelagen Riksbankens referensränta plus 8 procentenheter. Referensräntan är just nu 2 %. Har du avtalat om en annan dröjsmålsränta, till exempel i ett låneavtal, gäller den i stället.

Exempel

Du har en obetald faktura på 2 000 kr som är 60 dagar försenad när inkassokravet kommer. Med en referensränta på 2,00 % (andra halvåret 2026) blir dröjsmålsräntan 2,00 + 8 = 10 %.

• Dröjsmålsränta: 2 000 x 10 % x 60 / 365 = 33 kr
• Påminnelseavgift: 60 kr
• Inkassoavgift: 180 kr
• Totalt: 2 000 + 33 + 60 + 180 = 2 273 kr

Går skulden vidare till Kronofogden tillkommer 300 kr i ansökningsavgift, och räntan fortsätter att löpa varje dag tills du betalar. Det lönar sig nästan alltid att agera så tidigt som möjligt.

Så bestrider du ett inkassokrav

Om du anser att kravet är fel, till exempel för att du redan har betalat, aldrig har beställt varan eller har reklamerat den, ska du bestrida kravet. Gör så här:

1. Kontakta inkassobolaget skriftligt innan betalningsdagen har gått ut. Skriv att du bestrider kravet och varför.
2. Bifoga det som styrker din sak, till exempel kvitto, kontoutdrag eller din reklamation.
3. Spara en kopia av allt du skickar.
4. Betala inte den del av kravet som du bestrider. Den del du inte är oenig om bör du betala.

Ett inkassobolag ska inte driva ett krav vidare till Kronofogden som om det vore obestritt när du har invänt. Om borgenären ändå ansöker om betalningsföreläggande bestrider du kravet hos Kronofogden inom den tid som står i brevet. Då kan ärendet gå vidare till tingsrätten i stället, och du får inget utslag hos Kronofogden.

Kontakta inkassobolaget och be om en avbetalningsplan

Är kravet riktigt men du kan inte betala allt på en gång, ring eller skriv till inkassobolaget innan förfallodagen. De flesta går med på en avbetalningsplan där du betalar en del varje månad. Tänk på det här:

• Gör en budget först och föreslå ett belopp du säkert klarar varje månad
• Be om att få planen skriftligt, med belopp, datum och räntesats
• Avgiften för en avbetalningsplan är högst 170 kr
• Så länge du följer planen skickas skulden normalt inte vidare till Kronofogden

Har du flera skulder och svårt att få ihop det kan du få gratis hjälp av budget- och skuldrådgivningen i din kommun. Om skulderna inte går att betala kan skuldsanering vara en möjlighet.

Skillnaden mellan inkasso och betalningsanmärkning

Ett inkassokrav registreras inte hos kreditupplysningsföretagen och syns inte när någon tar en kreditupplysning på dig. En betalningsanmärkning uppstår först när Kronofogden har meddelat ett utslag eller när en skuld har gått till utmätning. Det kan alltså gå flera veckor eller månader mellan inkassokravet och en eventuell anmärkning, tid som du kan använda till att betala eller bestrida.

För privatpersoner tas en betalningsanmärkning bort efter tre år, även om du betalar skulden tidigare. Under den tiden blir det svårare att få lån, kreditkort, hyreskontrakt och ibland mobilabonnemang. Du kan själv ta en kreditupplysning på dig själv för att se vad som är registrerat.

Kan ett samlingslån hjälpa?

Har du flera skulder med höga räntor och avgifter kan det ibland vara billigare att samla dem i ett lån. Det är bara ett alternativ om du har en stabil inkomst, kan betala de nya månadskostnaderna med marginal och får en lägre effektiv ränta än du har i dag. Ett nytt lån löser inte grundproblemet om utgifterna är större än inkomsterna, och det kan göra skulden dyrare om löptiden blir längre. Låna aldrig för att betala löpande utgifter.

Om du redan har en betalningsanmärkning är det svårare att få lån, och de som beviljas har oftast högre ränta. Läs mer om att samla lån och om vad som gäller när du vill låna trots betalningsanmärkning.