Kapitalförsäkring: så fungerar KF och när den slår ISK

Vad är en kapitalförsäkring?

En kapitalförsäkring, ofta förkortad KF, är ett sparande i form av en livförsäkring. I praktiken fungerar den som ett konto där du köper och säljer aktier, fonder och andra värdepapper, precis som på ett investeringssparkonto (ISK). Du betalar ingen skatt på vinster och utdelningar. I stället tas en årlig avkastningsskatt ut som räknas på hur mycket pengar som finns i försäkringen.

Den stora skillnaden mot ISK är vem som äger värdepapperen. I en kapitalförsäkring är det försäkringsbolaget som formellt äger innehaven, medan du har rätt till värdet. Därför finns det tre roller i avtalet:

• Försäkringstagare: den som äger försäkringen och bestämmer över den, oftast du själv.
• Försäkrad: den person vars liv försäkringen gäller. Försäkringen betalas ut när den försäkrade dör, om den inte har avslutats tidigare.
• Förmånstagare: den som får pengarna om den försäkrade dör.

Du kan öppna en kapitalförsäkring hos de flesta banker och nätmäklare, och du kan oftast ta ut pengar när du vill. För att återköpa och avsluta en kapitalförsäkriong krävs dock oftast att minst ett år gått. Uttag från en svensk kapitalförsäkring beskattas inte, eftersom skatten redan har betalats löpande.

Så beskattas en kapitalförsäkring 2026

Kapitalförsäkringen beskattas med avkastningsskatt enligt en schablon. Skattesatsen blir i praktiken densamma som för ISK. För 2026 är schablonintäkten 3,55 % av kapitalunderlaget (statslåneräntan 30 november 2025 på 2,55 % plus en procentenhet). På schablonintäkten betalas 30 % skatt, vilket ger 1,065 % av underlaget. Det spelar ingen roll om värdet har gått upp eller ner under året.

Kapitalunderlaget räknas lite annorlunda än på ISK:

• värdet på försäkringen vid årets början
• plus insättningar under första halvåret
• plus halva beloppet av insättningar under andra halvåret.

Försäkringsbolaget betalar skatten och drar den från din försäkring. Du behöver alltså inte betala något själv i deklarationen.

Skattefritt grundbelopp delas med ISK

Sedan 2025 finns en skattefri nivå för sparande i ISK och kapitalförsäkring tillsammans. För 2026 är den 300 000 kr per person. Grundbeloppet gäller ditt samlade sparande i båda sparformerna, inte varje konto för sig. Har du både ISK och kapitalförsäkring räknas det skattefria beloppet i första hand mot ISK.

För kapitalförsäkringen får du skattefriheten som ett avdrag i inkomstslaget kapital i din deklaration, eftersom bolaget redan har betalat skatten. Avdraget minskar din skatt bara om du har skatt att minska. Den som inte betalar någon skatt alls, till exempel ett barn utan inkomster, får därför ingen nytta av grundbeloppet i en kapitalförsäkring.

Räkneexempel

Exempel med påhittade siffror: din kapitalförsäkring är värd 400 000 kr den 1 januari 2026. I mars sätter du in 50 000 kr och i oktober 40 000 kr. Du har inget ISK.

1. Kapitalunderlag: 400 000 + 50 000 + 20 000 (halva insättningen i oktober) = 470 000 kr.
2. Schablonintäkt: 470 000 x 3,55 % = 16 685 kr, som avrundas nedåt till 16 600 kr.
3. Avkastningsskatt som bolaget drar: 16 600 x 30 % = 4 980 kr.
4. Avdrag för grundbeloppet: 300 000 x 3,55 % = 10 650 kr, som sänker din skatt med 10 650 x 30 % = cirka 3 195 kr.

Nettoskatten blir alltså ungefär 1 800 kr för året.

ISK eller kapitalförsäkring: skillnaderna

ISK och kapitalförsäkring liknar varandra mycket. Skatten är i grunden densamma och du slipper deklarera varje affär i båda. Skillnaderna sitter i detaljerna:

I kalkylatorn nedan kan du jämföra samma sparande i ISK, kapitalförsäkring och vanlig depå och se slutvärde och skatt för var och en.

Förmånstagare: pengarna går direkt till rätt person

Den viktigaste fördelen med en kapitalförsäkring är att du kan bestämma vem som ska få pengarna om du dör. Med ett förmånstagarförordnande betalas försäkringen ut direkt till förmånstagaren. Den ingår då inte i dödsboet och berörs inte av bodelning eller arvskifte, även om den ska redovisas i bouppteckningen.

Det gör kapitalförsäkringen användbar om du till exempel är sambo och vill att din partner ska få sparandet, eftersom sambor inte ärver varandra enligt lag. Du kan också välja barn, andra släktingar eller någon helt annan. Utser du ingen förmånstagare betalas pengarna ut till dödsboet.

Två saker är bra att känna till:

• Bröstarvingar kan begära jämkning. Om utfallet blir oskäligt mot dina barn, till exempel särkullbarn, kan de under vissa förutsättningar begära att beloppet jämkas. Det måste ske inom ett år från att bouppteckningen avslutades.
• Försäkringen slutar gälla när den försäkrade dör. Är någon annan än du försäkrad betalas pengarna ut när den personen dör, inte när du dör.

Läs mer om vad som händer med pengar och sparande i dödsfall och arv. Vid komplicerade familjeförhållanden kan det vara klokt att ta hjälp av en jurist när du skriver förordnandet.

Utländska aktier och källskatt

När ett utländskt bolag delar ut pengar drar landet där bolaget finns oftast källskatt direkt på utdelningen. Det gäller oavsett om aktien ligger på ett ISK, i en kapitalförsäkring eller i en vanlig depå.

På ISK och i vanlig depå kan källskatten i regel räknas av mot din svenska skatt i deklarationen, upp till den svenska skatten. Har du ett ISK under grundbeloppet betalar du ingen ISK-skatt och har då heller ingen skatt att räkna av källskatten mot.

I en kapitalförsäkring är det försäkringsbolaget som äger aktierna, så det är bolaget som kan begära avräkning. Hur mycket som betalas tillbaka till dig varierar mellan bolagen. Vissa betalar tillbaka källskatt till försäkringen enligt en schablon, och det kan vara mindre än hela beloppet. Har du mycket utländska utdelningsaktier, fråga därför banken hur den hanterar källskatt i kapitalförsäkringen innan du väljer sparform.

När är kapitalförsäkring bättre än ISK, och tvärtom?

Kapitalförsäkring kan passa bättre om du

• vill att en viss person, till exempel en sambo, ska få pengarna om du dör
• sätter in stora belopp under andra halvåret, eftersom de bara räknas till hälften i underlaget det året
• sparar i ett aktiebolag, som inte kan ha ISK
• har ett sparande som redan är större än grundbeloppet och betalar skatt på arbetsinkomst, så att avdraget kommer till nytta.

ISK passar oftast bättre om du

• har ett sparande under 300 000 kr, eftersom grundbeloppet räknas mot ISK först och fungerar enklast där
• betalar lite eller ingen skatt, till exempel som student eller när du sparar i barnets namn
• vill äga aktierna själv och kunna rösta på bolagsstämmor
• vill ha full kontroll över källskatten på utländska utdelningar.

Många har båda: ett ISK för det vanliga sparandet och en kapitalförsäkring för det som ska gå till en viss förmånstagare. Sparar du långsiktigt, till exempel till pensionen, spelar valet mindre roll än att du kommer igång och håller nere avgifterna. Hur mycket det kan växa visar vi på sidan om ränta på ränta.

Vanlig depå i korthet

En vanlig depå, ibland kallad aktie- och fondkonto, beskattas på ett annat sätt. Du betalar 30 % skatt på vinster när du säljer och på utdelningar, och du kan dra av förluster. Ingen skatt betalas på värdet så länge du inte säljer eller får utdelning.

Det kan passa för innehav du vill behålla länge utan utdelning, eller om du vill kunna dra av förluster. Nackdelen är att varje försäljning ska redovisas i deklarationen, och att du betalar 30 % av vinsten varje gång du byter innehav. För de flesta privatsparare är ISK eller kapitalförsäkring enklare och billigare i skatt så länge avkastningen över tid är högre än schablonen.