Pension: så mycket får du och så sparar du

Så fungerar pensionen i Sverige

Din pension består av flera delar som du tjänar in under hela livet. För de flesta kommer den största delen från den allmänna pensionen, sedan tjänstepensionen från arbetsgivaren och till sist det du sparar själv.

Den allmänna pensionen ensam räcker sällan för att behålla samma levnadsstandard som när du arbetar. Därför spelar tjänstepensionen och det egna sparandet stor roll, särskilt om du tjänar mer än taket i den allmänna pensionen.

Allmän pension: inkomstpension, premiepension och garantipension

Varje år du har en inkomst som ger pensionsrätt avsätts sammanlagt 18,5 % av den pensionsgrundande inkomsten till allmän pension. Av det går 16 procentenheter till inkomstpensionen och 2,5 procentenheter till premiepensionen, där du själv kan välja vilka fonder du vill spara i. Inkomstpensionen följer i stort sett löneutvecklingen i Sverige.

Det finns ett tak. År 2026 är den högsta pensionsgrundande inkomsten 7,5 inkomstbasbelopp, alltså 625 500 kr per år. Det motsvarar en lön på ungefär 56 000 kr i månaden. Tjänar du mer ger den delen av lönen ingen allmän pension, och då är tjänstepensionen extra viktig.

Garantipension

Garantipensionen är ett grundskydd för dig som har haft låga eller inga inkomster. Full garantipension 2026 är 11 988 kr i månaden för ogifta och 10 853 kr för gifta, före skatt. Full garantipension kräver att du har bott i Sverige i minst 40 år, annars blir den lägre. Garantipensionen minskas om du har inkomstpension, men inte av premiepension, tjänstepension eller eget sparande.

I kalkylatorn nedan ser du hur mycket av din lön som går till inkomstpension, premiepension och tjänstepension enligt ITP1 varje månad och år.

Tjänstepension från arbetsgivaren

De flesta anställda i Sverige har tjänstepension genom kollektivavtal. Hur mycket som sätts av beror på avtalet. I ITP1, som gäller många privatanställda tjänstemän födda 1979 eller senare, betalar arbetsgivaren 4,5 % av lönen upp till 7,5 inkomstbasbelopp per år, cirka 52 125 kr i månaden 2026, och 30 % på lön över det.

Har du ingen tjänstepension, till exempel om din arbetsgivare saknar kollektivavtal eller om du är egenföretagare, behöver du spara mer själv för att komma upp i samma nivå. Fråga din arbetsgivare om du är osäker, och se efter på minpension.se om pengarna kommer in.

När kan du ta ut pension 2026?

Pensionsåldrarna styrs av riktåldern, som är 67 år 2026. Från den kan du räkna med att få ta ut allmän pension:

• Inkomst- och premiepension: tidigast vid 64 år (riktåldern minus tre år).
• Garantipension och bostadstillägg: tidigast vid 67 år, alltså riktåldern.
• Rätt att stanna kvar i jobbet: till 69 år enligt LAS.
• Tjänstepension: beror på avtalet. I många privata avtal går det att ta ut från 55 år, medan flera offentliga avtal har en högre lägsta ålder.

Ju senare du tar ut pensionen, desto högre blir den varje månad. Enligt Pensionsmyndighetens tumregler höjs den totala pensionen med ungefär 6 - 7 % för varje år du skjuter upp uttaget och fortsätter arbeta efter riktåldern. Tar du ut tidigt blir pensionen i stället lägre resten av livet. Riktåldern räknas fram utifrån medellivslängden och kan därför höjas för yngre årskullar.

Hur mycket pension får jag?

Det finns ingen fast procent av lönen som alla får i pension. Det beror på hur länge du har arbetat, hur hög lönen har varit, vilken tjänstepension du har och när du går i pension. Enligt Pensionsmyndigheten motsvarar den allmänna pensionen för nya pensionärer i dag ungefär hälften av slutlönen eller mindre. Med tjänstepension blir andelen högre, men spridningen är stor. Höginkomsttagare får en lägre andel från den allmänna pensionen på grund av taket.

Det bästa sättet att räkna ut din pension är att logga in på minpension.se. Där finns din allmänna pension och de flesta tjänstepensioner och privata sparanden samlade, och du kan göra en prognos för olika uttagsåldrar. Prognosen bygger på antaganden om framtida lön och avkastning, så se den som en fingervisning.

Hur mycket du behöver beror på dina utgifter. Har du ett betalt eller nästan betalt boende kan det räcka med en lägre andel av lönen än om du fortfarande har stora boendekostnader. Gör gärna en budget för livet som pensionär och jämför med prognosen. Hur mycket du får ut efter skatt kan du räkna på i lönekalkylatorn.

Spara till pension själv

Det finns inget särskilt skatteavdrag för privat pensionssparande för de flesta längre. Avdragsrätten för individuellt pensionssparande (IPS) och privat pensionsförsäkring togs bort för anställda 2016. Därför sparar de flesta i dag i ett ISK eller en kapitalförsäkring, där pengarna går att ta ut när du vill. Egenföretagare och anställda utan tjänstepension kan fortfarande ha rätt till avdrag för pensionssparande, men det lönar sig bara i vissa fall. Kontrollera reglerna hos Skatteverket innan du väljer den vägen.

Ett långsiktigt sparande i breda och billiga fonder är ett vanligt sätt att spara till pensionen. Tiden är din viktigaste tillgång, eftersom avkastningen växer med ränta på ränta.

Räkneexempel med påhittade siffror: du sparar 1 500 kr i månaden i 30 år och får 6 % avkastning per år. Du har då satt in 540 000 kr, men sparandet har vuxit till ungefär 1 500 000 kr före skatt och avgifter. Avkastningen är inte garanterad, och aktiefonder kan gå ner kraftigt under enskilda år.

Tips för en bättre pension

• Logga in på minpension.se minst en gång om året och kontrollera att alla tjänstepensioner finns med.
• Fråga om tjänstepension när du byter jobb. Saknas kollektivavtal kan du förhandla om pensionsavsättning som en del av lönen.
• Se över avgifterna: En skillnad på en procentenhet i årlig avgift kan bli mycket pengar på 30 - 40 år.
• Tänk på deltid och föräldraledighet: Lägre inkomst ger lägre pension. Sambor kan till exempel spara extra åt den som går ner i tid.
• Egenföretagare behöver spara själv: Utan arbetsgivare finns ingen tjänstepension, och ett lågt uttag av lön eller överskott ger också lägre allmän pension.
• Vänta med uttaget om du kan: Varje år du arbetar längre ger både fler pensionsår med inbetalningar och en högre månadsutbetalning.