Tidigare förde Statistiska centralbyrån (SCB) statistik över de svenska hushållens tillgångar och skulder. Detta upphörde när förmögenhetsskatten togs bort år 2007. Men enligt en aktuell utredning på uppdrag av regeringen finns det ett stort behov av ett nytt tillgångs- och skuldregister.
Stort samhällsbehov av ett förmögenhetsregister
I utredningen Statistik över hushållens tillgångar och skulder som färdigställdes 2022 har man kommit fram till att ett tillgångs- och skuldregister kan underlätta för både Riksbanken, Finansinspektionen och andra myndigheter när det gäller att analysera skuldutvecklingen och främja den finansiella stabiliteten i landet. Chefen för Riksbanken, Erik Thedéen, anser även att informationen från registret direkt kan komma att påverka deras framtida räntebeslut.
Uppgifterna i registret är tänkta att samlas in på individnivå, för att sedan anonymiseras. Den officiella statistiken över hushållens tillgångar och skulder ska främst uppdateras årsvis, medan vissa uppgifter såsom konsumtionslån ska rapporteras varje kvartal. Uppgifterna om bolån, konsumtionslån, fonder och aktier, inlåning samt övriga skulder kommer att rapporternas in regelbundet av omkring 1 700 företag.
Riksbanken godkänner förslaget
I april i år godkände Riksbanken förslaget om ett nationellt tillgångs- och skuldregister. De anser att registret bör upprättas så snart som möjligt. ”Det ligger i Sveriges intresse att Riksbanken och andra ekonomisk-politiska beslutsfattare kan basera sina beslut på så bra information som möjligt och därmed fullgöra sina uppdrag på bästa sätt”, skrev Riksbankschef Erik Thedéen i ett uttalande i samband med beskedet.
Både Danmark och Norge har redan liknande register som det som föreslagits, och IMF samt andra internationella organisationer anser att de svenska beslutsfattarna har behov av den information som registret kan ge tillgång till.
Åsikterna om tillgångs- och skuldregistret går isär
Det är dock inte alla som är positiva till det föreslagna förmögenhetsregistret. Svenska Bankföreningen uttalade sig nyligen emot registret eftersom de anser att kostnaden inte överväger nyttan. Dessutom säger föreningens vd Hans Lindberg att ”Konsekvenserna för den personliga integriteten blir svåröverskådliga”. Bankföreningen anser istället att insamlingen enbart bör ske årsvis och att uppgifterna i så fall behöver ”begränsas betydligt”.
Även näringslivet är kritiska till förslaget om det nya förmögenhetsregistret. ”Det här skulle vara ett grovt ingrep i integriteten och bli en infrastruktur för en återinförd förmögenhetsskatt. Det är djupt oroande” säger Näringslivets skattedelegations kanslichef Johan Fall.
Om förmögenhetsregistret blir verklighet kommer det att börja implementeras redan i år. Det är sedan tänkt att tas i bruk från och med den 1 januari 2024, och ansvarig myndighet för statistiken föreslås bli SCB.
