Bolåneränta: jämför räntor och snitträntor

Bolåneräntor just nu

Bolåneräntan är den ränta du betalar på lånet för din bostad. Eftersom bolånet för de flesta är den största skulden i livet gör även små skillnader i räntan stor skillnad i plånboken. Nedan ser du aktuella räntor och hur de har utvecklats.

Styrräntan är just nu 1,75 % och snitträntan för nya bolån med tre månaders bindningstid var 2,73 %. Snitträntan är det som hushållen faktiskt betalade i genomsnitt, inte det banken annonserar.

Listränta och snittränta: vad är skillnaden?

Listräntan är bankens officiella utgångsränta, den du ser på bankens webbplats. Få betalar den. De flesta får en rabatt som beror på hur stort lånet är i förhållande till bostadens värde, din inkomst och hur mycket av din ekonomi du har hos banken.

Snitträntan (genomsnittsräntan) är den ränta bankens kunder faktiskt fick i genomsnitt under en månad. Sedan 2015 måste bankerna publicera sina snitträntor, och Finansinspektionen sammanställer dem i sin statistik över boräntor. Snitträntan är därför ett bättre mått att jämföra ditt erbjudande med.

Vad styr bolåneräntan?

Bolåneräntan byggs upp av tre delar: vad det kostar banken att låna pengar, bankens kostnader för kapital och risk, samt bankens marginal.

Styrräntan

Riksbanken bestämmer styrräntan för att hålla inflationen nära målet på 2 %. När styrräntan höjs eller sänks följer de rörliga bolåneräntorna oftast efter inom några dagar eller veckor. Det beror på att räntorna bankerna betalar på kort upplåning ligger nära styrräntan.

Bankernas upplåning och obligationsräntor

Bankerna finansierar en stor del av bolånen genom att ge ut säkerställda obligationer (bostadsobligationer). Räntan på dessa följer marknadens förväntningar om framtida räntor, och därför rör sig de bundna bolåneräntorna i takt med räntorna på längre stats- och bostadsobligationer. Bundna räntor kan alltså stiga även när styrräntan står still, om marknaden tror på högre räntor framöver.

Bankens marginal

Skillnaden mellan vad banken betalar för pengarna och vad du betalar kallas marginal. Den ska täcka administration, kapitalkrav och vinst. Marginalen skiljer sig mellan banker och mellan kunder, och det är den delen du kan påverka genom att förhandla.

Rörlig eller bunden ränta?

Med rörlig ränta (oftast tre månaders bindningstid) ändras räntan var tredje månad efter marknadsläget. Med bunden ränta låser du räntan i till exempel ett, tre eller fem år.

Du behöver inte välja allt eller inget. Många delar upp lånet, till exempel hälften rörligt och hälften bundet på tre år. Då slår en räntehöjning bara mot halva lånet, samtidigt som du har kvar en del av rörlig ränta.

Fråga dig själv: klarar hushållet en ränta som är två eller tre procentenheter högre än i dag? Om svaret är nej kan en del bunden ränta vara värd sitt pris.

Så förhandlar du ner din bolåneränta

Banken räknar med att du förhandlar. Så här ökar du chansen till en bra ränta:

• Visa låg belåningsgrad. Många banker ger lägre ränta när lånet understiger vissa nivåer av bostadens värde, till exempel 60 eller 50 %. Har bostaden stigit i värde kan en ny värdering ge både lägre ränta och lägre amortering.
• Stärk din säkerhet. Fast anställning, stabil inkomst och inga betalningsanmärkningar gör dig till en lägre risk för banken.
• Samla engagemang. Lön, sparande, försäkringar och kort hos samma bank kan ge rabatt. Räkna dock på om rabatten väger upp eventuella avgifter.
• Jämför med snitträntan. Ta med bankens egen snittränta och andra bankers snitträntor till samtalet.
• Ta in konkurrerande bud. Ett skriftligt erbjudande från en annan bank är ditt starkaste argument. Är du beredd att flytta lånet blir förhandlingen på riktigt.

Så mycket kan det handla om: på ett lån på 2 500 000 kr gör 0,25 procentenheter lägre ränta att du betalar 2 500 000 x 0,0025 = 6 250 kr mindre i ränta per år. Efter ränteavdraget på 30 % blir besparingen 6 250 x 0,7 = 4 375 kr per år, varje år.

Undrar du hur stort lån du kan få eller vad olika räntor betyder per månad? Testa vår bolånekalkyl.

Ränteavdrag på bolånet

Räntan på bolån ger rätt till ränteavdrag i deklarationen. För inkomstår 2026 är avdraget 30 % av räntekostnaden upp till 100 000 kr och 21 % på den del som överstiger 100 000 kr. Gränsen gäller per person, så två som delar på ett lån kan få 30 % på upp till 100 000 kr var.

Exempel: du betalar 3 % ränta på ett lån på 2 500 000 kr. Räntan blir 2 500 000 x 0,03 = 75 000 kr per år. Ränteavdraget blir 75 000 x 0,30 = 22 500 kr. Din faktiska räntekostnad efter skatt blir 75 000 - 22 500 = 52 500 kr, alltså 4 375 kr i månaden.

Avdraget är en skattereduktion och förutsätter att du har skatt att dra av mot. Sedan 2026 ger bara lån med säkerhet, som bolån, rätt till ränteavdrag.

Bolåneräntan och amorteringen hänger ihop

Din månadskostnad består av ränta och amortering. Ju lägre belåningsgrad, desto lägre amorteringskrav och ofta även lägre ränta. Läs mer om reglerna som gäller sedan 1 april 2026 på sidan om amorteringskrav.